Bakgrund: En revisors oberoende är ett viktigt och debatterat ämne, speciellt i skuggan av de skandaler som kantat 90- och 2000-talet. Revisorns uppgift är att granska ett företags finansiella information och ge ett utlåtande om upprättandet av dessa är i rang med lagar och standarder. En av de fyra grundpelarna för upprättandet av redovisning är going concern postulatet. Detta postulat innebär att ett företags redovisning upprättas på en going concern basis, det vill säga att det förutsätts fortleva en överskådlig tid. En av revisorns uppgift är att granska hur företaget tillämpat denna princip och se om det är ett rimligt antagande att företaget kan överleva 12 månader framåt. I denna utvärderingsprocess kan det uppkomma två sorters fel, typ I och typ II. Den första innebär att ett företag får en going concern och inte går i konkurs de efterföljande 12 månaderna, den andra innebär att företag går i konkurs utan att ha fått en going concern i sin senaste årsredovisning. Tidigare forskning har visat att en revisors benägenhet att utfärda eller inte utfärda en going concern är beroende av bland annat revisorns oberoende. Problem: Vilka variabler påverkar om ett typ I eller ett typ II fel görs? Syfte: Vi vill koppla resultatet från vår undersökning av typ-fel till variabler från vilka dessa fel kan ha uppkommit. Dessa variabler, vilka vi kallar för förklaringsvariabler, kan tydliggöra problematiken bakom revisorns krav att använda going concern-principen praktiskt. Vi jämför felen mot varandra för att undersöka om sannolikheten för något fel är större eller mindre beroende på variablerna. För att uppfylla detta syfte kommer vi att: Ø Söka efter företag med typ I respektive typ II fel Ø Undersöka vilka variabler som påverkar om en anmärkning ges genom att studera tidigare forskning Ø Se om det finns någon skillnad i resultaten felen emellan Metod: Vi har använt oss av en kvantitativ metod baserad på insamling av data från 14 586 årsredovisningar med årsbokslut under 2008. Vi har gjort ett kvoturval av företag bestående av sex städer från tre olika delar av Sverige; Norrland, Svealand och Götaland. Vi fick fram 139 företag som fått ett typ I fel och 79 företag med typ II fel. De variabler vi undersökt är; storlek på revisionsbyrå, ersättningsnivå, storlek på klient, rådgivningstjänster och auktoriserade och godkända revisorer. Resultat: Vi har kunnat visa att Big 4 byråerna står för en mindre andel av de fel som görs, vi har även visat att de auktoriserade revisorerna står för ett större antal av felen som görs.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:umu-37564 |
| Date | January 2010 |
| Creators | Hed, Erika, Orrell, Jolina |
| Publisher | Umeå universitet, Handelshögskolan vid Umeå universitet, Umeå universitet, Handelshögskolan vid Umeå universitet |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0016 seconds