How many local actors need to do what to reduce Hammarby Sjöstad’s climate impact till 2030 in alignment with "Carbon Law”, i.e. halving the citizens’ consumption-based emissions every ten years? This is demonstrated in a backcasting study of the city district. The local actors’ reduction potentials concerning ground transport, food, housing, aviation and other consumption are explored in individual transitions. The quantitative city district scenario scales up the individual transitions to city district level, asking how many local actors must do how much, starting when, for the Sjöstad’s target to be reached? The overarching backcasting has both prognostic and explorative elements but is essentially normative. It is both quantitative and qualitative, addressing the two main questions what does it take and by whom? The result shows that the city district’s aim is feasible only if Stockholm City and other external actors fulfil their climate targets and the technological development continues to advance. These are external contributions shaping the local actors’ field of options. Furthermore, the result shows that a vast majority of the households must utilize a substantial part of their full potential for the target to be met. New organizational models and actor networks must also emerge for the transition to launch. The scenario’s qualitative part illustrates the need for energy managers, local supermarkets, car sharing companies etc. to become agents of change. The transition is further catalyzed by local network builder and transition agent ElectriCITY. / Hur många lokala aktörer behöver göra vad för att minska Hammarby Sjöstads klimatpåverkan till 2030 i linje med "Carbon Law", det vill säga att halvera invånarnas konsumtionsbaserade utsläpp vart tionde år? Detta demonstreras i en backcastingstudie av stadsdelen. De lokala aktörernas reduktionspotential för marktransporter, livsmedel, bostäder, flyg och övrig konsumtion utforskas i enskilda omställningar. Det kvantitativa stadsdelsscenariot skalar upp de enskilda omställningarna till stadsdelsnivå och frågar: Hur många lokala aktörer måste göra hur mycket, och när för att Sjöstadens Carbon Law-mål ska nås? Den övergripande backcastingstudien har både prognostiska och explorativa inslag men är huvudsakligen normativ. Den är både kvantitativt och kvalitativt då den både adresserar frågan Vad krävs det och av Vem? Resultatet visar att stadsdelsmålet endast är möjligt att nås om Stockholms stad och andra aktörer uppfyller sina klimatmål och den tekniska utvecklingen framskrider. Detta är externa bidrag som formar de lokala aktörernas handlingsutrymme. Vidare visar resultatet att en majoritet av hushållen måste utnyttja en betydande del av sin fulla potential för att målet ska nås. Nya organisationsmodeller och aktörsnätverk måste också utvecklas för att omställningen ska ta fart. Scenariots kvalitativa del illustrerar behovet av att exempelvis energiförvaltare, lokala livsmedelsbutiker och bilpoolsföretag blir förändringsagenter i omställningen. Övergången katalyseras vidare av den lokala förändringsdrivaren och nätverksbyggaren ElectriCITY.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:kth-258912 |
| Date | January 2019 |
| Creators | Olson, Petter |
| Publisher | KTH, Hållbar utveckling, miljövetenskap och teknik |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | English |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
| Relation | TRITA-ABE-MBT ; 19619 |
Page generated in 0.0022 seconds