Bakgrund: Kompetensutveckling som fenomen har i dagens samhälle blivit väldigt populärt inom samtliga sektorer. Härtill finns lagar som reglerar hur verksamheter inom vård- och omsorg ska bedrivas och där ansvaret för att tillgodose rätt kompetens hos personalen faller på vårdgivaren. Det skapas specifika avtal för sjuksköterskor i syfte att motivera och säkerställa att dessa innehar rätt specialistkompetens, medan undersköterskor som arbetsgrupp inte erbjuds samma möjligheter. Det finns fåtal studier som undersöker hur kompetensutveckling i dagens läge upplevs av personal inom slutenvården och således även vad effekten blir, både på en individuell och organisatorisk nivå. Ändå vill Region Västernorrland satsa nästan 20 miljoner kronor på kompetensförsörjning. Detta gav upphov till frågan om upplevelsen av kompetensutveckling och fenomenets effekt.Syftet: syftet med studien är att bidra med kunskap om hur personal inom den psykiatriska slutenvården upplever kompetensutveckling i form av formell samt icke-formell utbildning.Metod: studien har genomförts utifrån kvalitativa metoder i form av en fallstudie med fenomenologisk ansats. Datainsamlingen har skett via sex semistrukturerade intervjuer med fyra sjuksköterskor samt två skötare från en psykiatrisk slutenvårdsavdelning.Resultat: I resultatet framkommer det en tudelad upplevelse av tidigare kompetensutveckling där flertalet faktorer påverkar upplevelsen. Resultatet mynnade ut i sex olika teman; uppfattning om begreppen kompetens och kompetensutveckling, möjligheter till kompetensutveckling, påverkande faktorer, kompetens i alla stituationer, praktik framför teori samt implementering.Slutsats: Upplevelsen av kompetensutveckling var både positiv och negativ. Det finns även tecken på att en del av den kunskap som ges via utbildningarna stannar på en individuell nivå istället för att nå ut till organisationen och därmed nå optimal effekt. / Background: Continuous professional development as a phenomenon has become very popular in today's society within both the private and public sector. Laws regulate how organizations are supposed to be managed whereas the responsibility to ensure the right competency exists within staff is laid upon the caregiver. There are specific contracts created for nurses in order to motivate and ensure that they obtain adequate specialist competence, while assistant nurses are not given the same opportunity. Few studies describe the experience of continuous professional development by staff working within psychiatric inpatient care, thus there are few descriptions of the actual effect on both individual and organizational levels. Yet the region Västernorrland wants to invest almost 20 millions on strategic competence supply. This brought up the question towards the relation between the experience of continuous professional development as a phenomenon and the experience of its effect by staff within psychiatric inpatient care.Purpose: The purpose of this study is to contribute with knowledge of how staff within psychiatric inpatient care experience continuous professional development in terms of formal and non-formal education. Method: a qualitative case study has been used with a phenomenological onset. Six semi structured interviews have been done with four nurses and two assistant nurses from a psychiatric inpatient ward.
Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:miun-49781 |
Date | January 1900 |
Creators | Stjernstöm, Lisa |
Publisher | Mittuniversitetet, Institutionen för utbildningsvetenskap |
Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
Language | Swedish |
Detected Language | Swedish |
Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
Format | application/pdf |
Rights | info:eu-repo/semantics/embargoedAccess |
Page generated in 0.0024 seconds