Mediernas makt över dagordningen i ett samhälle är en viktig fråga och i stora stycken en fråga om påverkan och på vilket sätt medierna bestämmer vad vi ska tänka på, och hur vi ska göra det. Med detta övergripande perspektiv begrundar studien 5 stora tidningars ledarsidor och deras framställning av den växande gruppen av unga människor med psykisk ohälsa. Med hjälp av en modell (FIMPUS) framtagen ur empirin analyseras tidningarnas dispositionsregimer i relation till ämnet med fem års mellanrum, med start 1996 och avslut tjugo år senare - 2016. Med tanke på att det är framtiden som sitter med vånda i väntrummet och var femte ung kvinna mellan 18-24 år i Stockholms län har en psykiatrisk diagnos skulle man kanske ha förväntat sig ett större engagemang eller kunskapsdjup i frågan hos de mäktiga opinionsbildarna. Av studien framgår dock att ämnet varken är omhuldat på ledarplats eller särskilt dynamiskt problematiserat. Det magra material som stått att finna kan således i någon mening betraktas som ett allvarsamt och oroväckande bidrag till forskningen om dagordningar – eller den besynnerliga frånvaron av dem. I det här fallet i en onekligen betydande och viktiga samhällsfråga.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:hig-23594 |
| Date | January 2017 |
| Creators | Larsson, Erik |
| Publisher | Högskolan i Gävle, Avdelningen för humaniora |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0023 seconds