The purpose of the study was to, from the perspective of the operation coordinators, highlight guilt- and shame in parents whose children have a disability and are covered by the LSS- effort daily activities. Furthermore, to explore how guilt in shame with parents in face of their disabled child affect the work for operations coordinators within daily activities. We have used a qualitative method with semi structured interviews to collect data. In order to analyze the result, we have used social constructivism as a theoretical perspective as well as the client is the expert and dueling realities as applying theories. From the result it emerges that guilt- and shame feelings are found within some parents towards their disabled children within daily activities. Further it emerged that operation coordinators try to have an understanding towards parents that experience these feelings. The work continues with different tools such as collaboration with other business coordinators and managers in daily activities. Other tools such as clarifying pedagogy also facilitate the work. Furthermore, the result shows that the outcome of the work lies in cooperation between operation coordinator and parents. Finally, the result shows that the use of open dialogue between operation coordinators and parents can result in a reversal of the guilt- and shame feelings towards a future were hope and opportunities are at center. / Syftet med studien var att, utifrån verksamhetssamordnares perspektiv, belysa skuld- och skamkänslor hos föräldrar vars barn har en funktionsnedsättning och omfattas av LSS-insatsen daglig verksamhet. Vidare utforska hur skuld och skam hos föräldrar inför sitt funktionsnedsatta barn påverkar arbetet för verksamhetssamordnare inom daglig verksamhet. Vi har använt oss av en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer för att samla in data. För att analysera resultatet har vi använt oss av socialkonstruktivismen som teoretiskt perspektiv samt klienten är expert och duellerande verkligheter som tillförande teorier. Ur resultatet framkommer det att skuld- och skamkänslor återfinns hos en delföräldrar gentemot sitt barn med en funktionsnedsättning inom daglig verksamhet. Vidare framkom det att verksamhetssamordnare försöker ha en förståelse för de föräldrar som upplever dessa känslor. Arbetet fortsätter med olika hjälpmedel såsom samverkan med andra verksamhetssamordnare och chefer inom daglig verksamhet. Andra hjälpmedel som tydliggörande pedagogik underlättar även i arbetet. Vidare visar resultatet på att arbetet skall resultera i ett samarbete mellan verksamhetssamordnare och föräldrar. Slutligen visar resultatet att nyttjandet av öppna samtal mellan verksamhetssamordnare och föräldrar kan vända de skuld- och skamkänslor som återfinns till en framtidstro där hopp och möjligheter är i centrum.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:kau-69205 |
| Date | January 2018 |
| Creators | Ohlin, Felicia, Larsson, Jhon |
| Publisher | Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013) |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf, application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess, info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0024 seconds