Inom arbetet på en akutmottagning utsätts sjuksköterskor regelbundet för traumatiska händelser. Detta kan påverka både den psykiska och fysiska hälsan negativt samt även påverka kvalitén på vården. Psykosociala arbetsmiljöbelastningar förekommer i hög grad och sjuksköterskor inom akutsjukvård är högrepresenterade inom sjukskrivningsstatistiken i Sverige. Att arbeta nära svårt sjuka patienter som genomgår svåra psykiska trauman kan påverka sjuksköterskan negativt och en akut sekundär stress kan uppstå. Sekundär traumatisk stress (STS) och posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) är två former av ångestsyndrom som kan uppkomma efter att individer upplever, deltar eller bevittnar en emotionell traumatisk händelse. Forskning visas på förekomsten av både STS och PTSD-symtom hos sjuksköterskor som arbetar på akutmottagningar vilket skulle kunna vara relaterat till prevalensen av traumatiska händelser. Avlastande samtal och psykologisk debriefing är exempel på två former av strukturerade samtal som visat sig effektivt som stöd efter traumatiska händelser för sjuksköterskor. Syftet med studien var att undersöka sjuksköterskors psykologiska reaktioner och behov efter traumatisk händelse i arbete på akutmottagning. Detta med inriktning på avlastande samtal och psykologisk debriefing och vilka hinder som finns för genomförande i verksamheten. Metoden som använts var av kvalitativ design. Datainsamlingen skedde via fysiska, semistrukturerade intervjuer med nio sjuksköterskor som var yrkesverksamma på två akutmottagningar i Mellansverige. Resultatet analyserades genom latent innehållsanalys. Resultatet presenterades i tre teman med åtta underteman. De teman som framkom var: Individen, Behov och Organisation. Den personliga och professionella erfarenheten upplevdes ha betydelse för hur sjuksköterskor reagerar på samt hanterar traumatiska händelser. Detta påverkade i sin tur det upplevda behovet av stöd. Även socialt stöd i form av kollegor och vänner var komponenter som påverkade upplevelsen av behovet. Majoriteten av sjuksköterskorna upplevde ett behov av strukturerat samtal så som avlastande samtal efter traumatisk händelse, främst med inriktning på fakta och bekräftelse kring händelsen. Organisatoriska hinder försvårade möjligheten till avlastande samtal och psykologisk debriefing. Slutsatsen var att behovet av stöd i form av avlastande samtal och psykologisk debriefing efter traumatisk händelse på akutmottagning var en individuell upplevelse som påverkades av en rad olika faktorer. Sjuksköterskan som individ har olika behov av samtalsstöd efter traumatisk händelse baserat på tidigare privata och professionella erfarenheter. Fakta och bekräftelse kring händelsen framträdde som viktiga för att lättare kunna hantera och bearbeta traumatiska händelser. De flesta informanter upplevde ett behov av strukturerat samtal efter en traumatisk händelse och majoriteten av sjuksköterskorna upplevde att det generella behovet av samtal efter en svår händelse var stort. Strukturen i avlastande samtal tilltalade informanterna mer jämfört med strukturen i psykologisk debriefing som upplevdes för komplex. Studien belyser ett behov hos sjuksköterskorna som organisationen inte möjliggör då det förekommer brister i form av tid, resurser, ledarskap och rutiner. / In the work at an emergency department, nurses are regularly exposed to traumatic events. This can adversely affect both mental and physical health and affect the quality of care. Psychosocial work environment loads occur to a large extent, and nurses in emergency health care are highly represented in the sick leave statistics in Sweden. Working close to severely ill patients who undergo severe psychological trauma can adversely affect the nurse and an acute secondary stress can occur. Secondary traumatic stress (STS) and post-traumatic stress disorder (PTSD) are two forms of anxiety disorder that can occur after individuals experience, participate or witness an emotional traumatic event. Research is shown on the presence of both STS and PTSD symptoms in nurses working at emergency clinics which could be related to the prevalence of traumatic events. Defusing and psychological debriefing are examples of two forms of structured conversation that’s been proved effective as support for traumatic events for nurses. The aim of the study was to investigate the emergency department nurses' psychological reactions and needs after a traumatic event. This with a focus on defusing and psychological debriefing and what barriers that may exist for implementation in the working environment. The method used was of qualitative design. The data was collected through physical, semi-structured interviews with nine nurses who were working at two emergency departments in central Sweden. The data was analyzed by latent content analysis. The result was presented in three themes with eight sub-themes. The emerged themes were: The Individual, Needs and Organization. The personal and professional experience felt to be of importance for how nurses react to and handle traumatic events. This affected the perceived need for support. Also, social support such as colleagues and friends were components that influenced the experienced need. Most of the nurses experienced a need for structured conversations such as defusing after a traumatic event, mainly focusing on facts and confirmation of the event. Organizational barriers obstructed the possibility of defusing and psychological debriefing. The conclusion was that the need for support such as defusing and psychological debriefing after traumatic event in work at emergency department was an individual experience impacted by numerous various factors. The nurse as individual has various needs of support conversations after a traumatic event based on earlier private and professional experiences. Facts and confirmations about the event appeared to be important in order to be able to handle and process traumatic events more easily. Most of the nurses experienced that the general need for conversations after a traumatic event was substantial. The structure of defusing was more appealing to the informants compared to the structure of psychological debriefing, as it was regarded as too complex. The study illustrates a need of the nurses that the organization fail to meet. Deficiencies in time, resources, leadership and routines emerge.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:shh-3361 |
| Date | January 2019 |
| Creators | Karlsson, Moa, Pierre, Jessica |
| Publisher | Sophiahemmet Högskola, Sophiahemmet Högskola |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0136 seconds