Målet med studien var att beskriva kommunikationen mellan anhöriga och vårdpersonal till personer med demens, samt att beskriva metoder för att förbättra kommunikationen. Metoden som användes var litteraturstudie, denna involverade 15 artiklar. Studiens resultat visade att det existerade missnöje i hur kommunikation fungerade mellan vårdpersonal och anhöriga. Det rådde misstänksamhet och brist på tillit från bägge parter mot varandra. Anhöriga önskade mer inblandning i och information om vården. Vårdpersonal uttryckte att anhöriga hade orealistiska krav. Vårdpersonalen uppskattade beröm för sitt arbete. Annan kulturell bakgrund kunde påverka kommunikationen negativt. Relationen anhöriga hade till patienten påverkade kommunikationen med vårdpersonalen. Att involvera anhöriga i vårdarbetet och att ta del av anhörigas erfarenheter var positivt för kommunikationen. Metoder för kommunikationsförbättring fanns i form av den diskussionsbaserade metoden PIC (Partners in Caregiving) och den kontraktsbaserade metoden FIC (Family Involvement in Care), dessa metoder för att förbättra samarbetet var uppskattade av undersökningsgrupperna. Diskussionen belyser att anhöriga och vårdpersonal är av olika bakgrund, därav krävs en ständig anpassning gentemot varandra. Metoderna för kommunikationsförbättring som betonar båda parternas ansvar för ett positivt handlingsklimat måste ses som ett behov pga. den uppskattning som uttrycktes för åtgärderna. / The aim of this study was to describe communication between relatives and care staff working with persons with dementia, and to describe methods for communication improvement. The method used for this study was a literary review involving 15 articles. The result showed existing dissatisfaction in how the function of communication was between care staff and relatives. Feeling of suspicion and lack of trust were found between the interacting parties. Relatives wished for more involvement and information about caring. Care staff expressed that relatives had unrealistic demands. Care staff appreciated praise for their work. The relationship between relatives and patient affected communication with care staff. A different cultural background influenced communication negatively. Involving relatives in care practise improved communication between relatives and care staff. Communication enhancement methods were found in the discussion based method PIC (Partners in Caregiving) and the convention based method FIC (Family Involvement in Care), these two methods were appreciated by the studied groups. The discussion points out that relatives and care staff are of different backgrounds; therefore it is necessary with an ongoing adaptation towards each other. Communication enhancement methods that enlightened responsibility of both parties to create a positive atmosphere must be considered needed because of the content expressed.
Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:hig-4007 |
Date | January 2009 |
Creators | Sandberg, Roger, Elvelind, Dan |
Publisher | Högskolan i Gävle, Institutionen för vårdvetenskap och sociologi, Högskolan i Gävle, Institutionen för vårdvetenskap och sociologi |
Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
Language | Swedish |
Detected Language | Swedish |
Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
Format | application/pdf |
Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0021 seconds