Bakgrund: Äldre är en växande befolkningsgrupp globalt och sjuksköterskors möte med äldre sker mer eller mindre överallt inom hälso- och sjukvården. Denna patientgrupp lider i många fall av multisjuklighet med fokus på fysiska symtom, därav kan det vara svårt för vårdpersonal att tolka symtom på depressivitet. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors uppfattningar och erfarenheter av att identifiera depressiva symptom hos äldre personer. Metod: Allmän litteraturstudie med kvalitativ ansats baserat på åtta vetenskapliga artiklar vilka har analyserats med tematisk analys. Resultat: Två teman utvecklades med fyra underteman. ”En känsla av att vilja men inte kunna” – med underteman ”att sakna rätt förutsättningar” och ”att ha svårigheter att upptäcka symtom”; samt ”en vilja att förstå personen bakom patienten” – med underteman ”att skapa en trygg vårdrelation” och ”att skapa sig en helhetsbild”. Slutsats: Komplexiteten det innebär i vårdmötet för att identifiera depressiva symtom ställer krav på ett öppet förhållningssätt hos både den äldre och sjuksköterskan. Med kontinuitet, tid och lyhört lyssnande kan en trygg vårdrelation byggas, vilket är en förutsättning för att identifiera depressiva symtom. Att ta vara på tiden i alla omvårdnadssammanhang är en väg framåt. / Background: Older people are a growing population globally, which nurses encounter in almost all parts of the healthcare system. This patient group often suffers from multimorbidity with predominantly physical symptoms, which can make it more difficult for healthcare professionals to interpret symptoms of depression. Aim: To describe nurses’ perceptions and experiences of identifying depressive symptoms in older people. Method: A literature review with a qualitative approach based on eight scientific articles, which have been analyzed using thematic analysis. Results: Two themes were developed with four subthemes. “A feeling of wanting to help but not being able to” – with subthemes “to lack the right conditions” and “to have difficulty detecting symptoms”; and “a desire to understand the person behind the patient” – with subthemes “to create a safe caring relationship” and “to create an overall picture”. Conclusion: The complexity involved in identifying depressive symptoms requires an open approach from both patient and nurse. With continuity, time and attentive listening, a safe caring relationship can be established, which is a prerequisite for identifying depressive symptoms. Making use of the time at hand in all nursing contexts is a way forward.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:rkh-4841 |
| Date | January 2024 |
| Creators | Bodin, Martina, Jarl, Jenny |
| Publisher | Röda Korsets Högskola |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0034 seconds