Klassisk testteori kan mäta ett provs reliabilitet genom analyser av testtagares poäng vid ett visst provtillfälle. Att följa gällande riktlinjer för provkonstruktion ökar sannolikheten för hög reliabilitet i provet. (Nilsson, 1979). I den föreliggande studien granskades ett företags provbank om 570 uppgifter, fördelade över nio delprov, utifrån riktlinjerna för provkonstruktion. Delproven avser att mäta kunskaper inom vård och omsorg. Efter att ett av delproven administrerats till 44 undersökningsdeltagare, genom ett Internetbaserat verktyg, bestämdes reliabiliteten och delprovet analyserades statistiskt för svårighetsgrad, diskrimineringsförmåga och distraktoreffektivitet. Den vanligaste avvikelsen från riktlinjerna var överflödig text vilket förekom i 54 % av uppgifterna medan 8 % var helt fria från avvikelser. Reliabiliteten för delprovet var låg (Cronbachs alfa = 0,52). Totalt 21 uppgifter (81 %) var lämpliga att användas igen, sett utifrån diskrimineringsförmåga. Av distraktorerna var 58 % lämpliga att användas igen. Företagets prov har stor potential men en del uppgifter och distraktorer måste revideras inför framtida administrationer.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:su-40245 |
| Date | January 2010 |
| Creators | Wedman, Jonathan |
| Publisher | Stockholms universitet, Psykologiska institutionen |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0145 seconds