Abstrakt Utbildning i dag ställer höga krav på läsförmågan. Skolans uppdrag är att säkerhetsställa att eleverna lär sig att läsa. Ett sätt att följa elevers läsförmåga är att använda sig av screeningtest och kartläggningsmaterial i kombination med att följa upp och arbeta med resultaten. Tidig identifiering är av största vikt så att skolan sätter in rätt resurser i tid. Speciallärare och specialpedagoger spelar en stor roll i detta arbete.  Syftet med vår undersökning är att se vilka screening- och kartläggningsmaterial i läsning som används i svensk grundskola samt att se hur resultaten från dessa följs upp. Frågeställningarna som vi söker svar på är: Vilka screeningtest och kartläggningsmaterial inom läsning används i Sveriges grundskolor? Hur följer skolan upp resultaten? samt Hur vill speciallärare och specialpedagoger arbeta med kartläggning och uppföljning? En enkätundersökning  skickades ut till alla Sveriges grundskolor, specifikt riktade till speciallärare och specialpedagoger. Resultatet, utifrån respondenternas svar, visar vilka screeningtest som används ute på skolorna, hur resultaten följs upp samt hur speciallärare och specialpedagoger önskar följa upp resultaten.

<p>Klassisk testteori kan mäta ett provs reliabilitet genom analyser av testtagares poäng vid ett visst provtillfälle. Att följa gällande riktlinjer för provkonstruktion ökar sannolikheten för hög reliabilitet i provet. (Nilsson, 1979). I den föreliggande studien granskades ett företags provbank om 570 uppgifter, fördelade över nio delprov, utifrån riktlinjerna för provkonstruktion. Delproven avser att mäta kunskaper inom vård och omsorg. Efter att ett av delproven administrerats till 44 undersökningsdeltagare, genom ett Internetbaserat verktyg, bestämdes reliabiliteten och delprovet analyserades statistiskt för svårighetsgrad, diskrimineringsförmåga och distraktoreffektivitet. Den vanligaste avvikelsen från riktlinjerna var överflödig text vilket förekom i 54 % av uppgifterna medan 8 % var helt fria från avvikelser. Reliabiliteten för delprovet var låg (Cronbachs alfa = 0,52). Totalt 21 uppgifter (81 %) var lämpliga att användas igen, sett utifrån diskrimineringsförmåga. Av distraktorerna var 58 % lämpliga att användas igen. Företagets prov har stor potential men en del uppgifter och distraktorer måste revideras inför framtida administrationer.</p>

Klassisk testteori kan mäta ett provs reliabilitet genom analyser av testtagares poäng vid ett visst provtillfälle. Att följa gällande riktlinjer för provkonstruktion ökar sannolikheten för hög reliabilitet i provet. (Nilsson, 1979). I den föreliggande studien granskades ett företags provbank om 570 uppgifter, fördelade över nio delprov, utifrån riktlinjerna för provkonstruktion. Delproven avser att mäta kunskaper inom vård och omsorg. Efter att ett av delproven administrerats till 44 undersökningsdeltagare, genom ett Internetbaserat verktyg, bestämdes reliabiliteten och delprovet analyserades statistiskt för svårighetsgrad, diskrimineringsförmåga och distraktoreffektivitet. Den vanligaste avvikelsen från riktlinjerna var överflödig text vilket förekom i 54 % av uppgifterna medan 8 % var helt fria från avvikelser. Reliabiliteten för delprovet var låg (Cronbachs alfa = 0,52). Totalt 21 uppgifter (81 %) var lämpliga att användas igen, sett utifrån diskrimineringsförmåga. Av distraktorerna var 58 % lämpliga att användas igen. Företagets prov har stor potential men en del uppgifter och distraktorer måste revideras inför framtida administrationer.