Öringens gälar (Salmo trutta) fungerar inte bara som ett andningssystem för fisken utan också som ett fastsättningsställe för flodpärlmusslans (Margaritifera margaritifera) parasitiska larver. Larverna kallas glochidielarver och när de släpps ifrån modermusslan måste de hitta sin värd relativt snabbt för att inte dö. Om de lyckas hitta sig en öring så fäster de sig på fiskens gälar där de sedan kapslas in av fiskens epitelceller. Glochidielarverna lever sedan där i ca 3-10 månader främst beroende på temperaturen. Eftersom mussellarven är en parasit tar den sin näring och energi ifrån värdfisken. I denna studie undersöktes skillnader mellan låginfekterade och höginfekterade odlade öringar (+0, medelvikt 1,77g +/- 0,11) och hur deras beteende skilde sig åt när det gäller rörlighet och antal fångade byten. Fiskarna testades både individuellt och i par. Experimentet utfördes i ett strömakvarium och hypoteserna var att låginfekterade öringar tar fler byten än höginfekterade, och att de individuella fiskarna tar mer byten än fiskarna i par. Det undersöktes också i vilken omfattning fiskarna simmade uppströms eller nedströms när de fångade sina byten och om det var någon skillnad mellan låg- och höginfekterade öringar. Resultatet visade att det fanns en signifikant skillnad (p=0,0046) mellan låg- och höginfekterade öringar när det gäller antal tagna byten, där låginfekterade öringar tar mer byten än höginfekterade. Det fanns igen signifikant skillnad mellan antlal simrörelser nedströms/uppströms mellan låg- och höginfekterade, däremot fanns det en signifikant skillnad (p=0,0027) mellan antal simrörelser uppströms och nedströms oavsett låg- eller höginfekterad, där det visade sig att öringen simmar mer nedströms än uppströms från sin focal point när den fångar byten. När det gäller antal tagna byten hos de individuella fiskarna vs. fiskarna i par, så tog de individuella fiskarna fler byten än vad var och en av fiskarna i par gjorde (medeltal: fiskar i par 28, individuella 36), men det fanns ingen signifikant skillnad (p=0,06). Utifrån resultaten kan man antyda att infektering av flodpärlmusslans glochidielarver kan ha en negativ effekt på öringens fysiska prestanda. Öringen får mindre energi till födosök och därmed sämre förutsättningar till t.ex. tillväxt.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:kau-29206 |
| Date | January 2013 |
| Creators | Lundberg, Ida |
| Publisher | Karlstads universitet, Avdelningen för biologi |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
| Relation | Karlstad University Studies, 1403-8099 |
Page generated in 0.0026 seconds