Identitetens roll i upphörande av brott och drogbruk har tidigare undersökts i ett antal studier som visat på dess betydelse i processen. Drogbrukande individer är en särskilt utsatt grupp i samhället och därav av intresse för kriminologin. Det existerar dock en brist på forskning om kvinnor inom fältet. Denna studie syftade därför till att belysa kvinnor med drogbruksproblematik genom att undersöka vilka externa faktorer som innehar mest betydelse i deras utveckling till en drogfri identitet. Detta undersöktes genom en analys av kvalitativa ostrukturerade livshistorier på tio kvinnor. Det största fyndet var att modersidentiteten och barn spelade en betydande roll för kvinnorna, både genom att bidra till en identitetsförändring samt genom en yttre kontroll. Viktiga personer och vården hade en positiv inverkan i de fall där de ökat en förståelse hos kvinnorna inför sitt egna bruk, vad det innebar och då den tillförde nya synsätt och inte i de fall när de fungerade som en informell kontroll. Vi fann, trots tidigare fokus inom kriminologin, inget som styrkte att fritidsaktiviteter hade någon som helst inverkan på en förändrad identitet till drogfrihet. Framtida interventioner bör lägga fokus på betydelsen av modersidentiteten då denna tidpunkt i kvinnornas liv visade på högst nivå av motivation men även på den information som ges till kvinnorna angående drogbruk då detta visade sig ha en positiv inverkan på deras identiteter. / The role of identity in the desistance of crime- and drug use careers has previously been examined in a number of studies which has shown its significance in the process. Drug users are a particularly vulnerable group in society and hence of interest in criminology. There is, however, a lack of research on women in the criminological field. This study therefore aimed to highlight women with drug use problems by examining which external factors that are of most importance in their development into a drug-free identity. This was examined through an analysis of ten qualitative unstructured narratives with women. The major finding was that maternal identity and children played a significant role for women, both by contributing to identity change and through external control. Important people and health care facilities had a positive impact on the women’s identities only in those cases where it increased the understanding for their own use, what it meant and when it brought new perspectives and not when it served as a type of informal control. We found, despite former focus in criminology, nothing that suggested that recreational activities had any impact on a changed identity towards drug-freeness. Future interventions should focus on the importance of maternal identity because this point of time in the women's lives showed the highest degree of motivation but also on the information given to women about drug use in general, as this proved to have a positive impact on their identities.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:mau-26101 |
| Date | January 2017 |
| Creators | Brunner, Athina, Lengel, Martina |
| Publisher | Malmö högskola, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Malmö högskola/Hälsa och samhälle |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | English |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0022 seconds