DSV Road är en av de ledande vägtransportoperatörerna i Europa och erbjuder olika typer av vägtransporttjänster, som bland annat innefattar sändningar av styckegods. Verksamheten har kontrakt med olika åkerier som utför dessa styckegodssändningar, och dessa åkerier måste ersättas efter att en leverans eller hämtning av gods har utförts till eller från en kund. För att bestämma hur mycket ersättning som skall betalas ut för dessa transporter används en ersättningsmodell i verksamhetens distributionsled, där modellen räknar ut ersättningen per sändning genom bland annat godsets vikt, volym, och flakmeter. Eftersom gods har olika förutsättningar och DSV Road hanterar olika kvantiteter av gods på olika områden medför detta att ersättningen som betalas ut kan riskera att bli felaktig och inte alltid korrelera med det nedlagda arbetet transportåkarna utför, vilket kan skapa orättvisor för både DSV Road och åkerierna. Denna studie avsåg att utföra kostnadsanalyser på DSV Roads ersättningsmodell för styckegods och inrikes åkare under året 2022 och som hanterades av terminal Norrköping. Analyserna består av modellens styrkor och svagheter för dess kostnadseffektivitet, huruvida ersättningen som betalas ut till transportåkarna är rättvisande gentemot den nedlagda arbetsinsatsen, och om andra metoder för modellen kan användas för att göra den mer rättvis. För att kunna besvara syftet på studien har både kvalitativa och kvantitativa metoder använts. En grundlig förståelse om transportbranschen erhålls genom en litteraturstudie. Information om hur ersättningsmodellen fungerar kunde uppnås genom intervjuer och genomgångar med kontaktpersonen från företaget. Data för ersättningsmodellen erhålls i Microsoft Excel, och där utfördes även kostnadsanalyserna genom användning av funktioner, såsom sortering, pivottabeller, och grafer. I ersättningsmodellen för styckegods och inrikes åkare kunde åtta styrkor och sex svagheter som påverkar dess kostnadseffektivitet identifieras. Resultatet från analyserna visade på att i snitt speglar ersättningen relativt väl med antalet sändningar och arbetsinsatsernas värden vid undersökning av ersättningen på års- och månadsnivå, där de största skillnaderna gick att se på de sändningarna som hämtas. För volymen och ersättningen kunde tydliga fluktuationer identifieras på jämförbara områden, samt att de områden som var längre ifrån terminalen kunde rättvisan av arbetsinsatser och betald ersättning förbättras mer än de som var närmare. De största negativa effekterna för rättvisan av arbetsinsatser och ersättning gick att se inom prissättningen mellan jämförbara områden, hur de sändningar som levererats respektive hämtats hade prissatts gentemot varandra, och när flera sändningar skulle hanteras på samma destination. Potentiellt skulle två andra metoder kunna användas för att göra ersättningsmodellen mer rättvis än vad den är idag. Den första metoden innebär att beräkna efterfrågans mittpunkt per område och prissätta området baserat på placeringen av denna punkt. Den andra metoden innebär på att slå ihop vikten på de sändningar som ska till samma destination och ersätta dessa sändningar som en gemensam sändning. / <p>Examensarbetet är utfört vid Institutionen för teknik och naturvetenskap (ITN) vid Tekniska fakulteten, Linköpings universitet</p>
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:liu-196366 |
| Date | January 2023 |
| Creators | Somdal, David |
| Publisher | Linköpings universitet, Kommunikations- och transportsystem, Linköpings universitet, Tekniska fakulteten |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | English |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0024 seconds