Bakgrund Depression tillhör en av de stora folksjukdomarna och är ett globalt växande hälsoproblem. De vanligaste behandlingarna såsom antidepressiva läkemedel och kognitiv beteendeterapi innebär ofta många biverkningar samt höga kostnader. Fysisk aktivitet har många hälsofördelar både på den psykiska samt fysiska hälsan och kan vara ett bra komplement till annan behandling för att uppnå en tillfredsställande effekt. En viktig aspekt i det hälsofrämjande arbetet som sjuksköterskan utför är att göra patienten delaktig i sin vård i form av egenvård, för att stötta hen att uppnå hälsosamma levnadsvanor. Därmed är det viktigt att sjuksköterskan besitter kunskap om vad fysisk aktivitet har för betydelse för individer som lider av depression. Syfte Syftet med den här litteraturöversikten var att belysa betydelsen av fysisk aktivitet som egenvård för personer med depression. Metod En icke-systematisk litteraturöversikt tillämpades, varav resultatet baserades på 16 vetenskapliga artiklar från olika länder. Databaserna CINAHL och PubMed användes för att söka fram de vetenskapliga artiklarna. Urvalskriterierna bestod av vuxna i åldrarna 18–80 år, att artiklarna var peer-reviewed och publicerade på engelska mellan år 2012 och 2022. En integrerad dataanalys användes av insamlade data. Resultat Litteraturöversiktens resultat tyder på att fysisk aktivitet har en stor betydelse på individ- och samhällsnivå. Många människor upplever fysisk aktivitet som egenvård positivt utifrån dess effekter på den psykiska och fysiska hälsan. Även negativa upplevelser rapporterades i form av att människor beskrev den fysiska aktiviteten som icke tillfredställande och tråkig. Slutsats Samtliga resultatartiklar beskrev till viss del delade uppfattningar om effekt, effektivitet, intensitetsnivå samt deltagarnas upplevelser av fysisk aktivitet som egenvård. Däremot har fysisk aktivitet stor betydelse för personer med depression i form av en ökad livskvalitet och för minskning av depressiva symtom samt svårighetsgraden. En förutsättning för detta är att sjuksköterskan kan tillämpa en personcentrerad omvårdnad, vara engagerad och samverka med andra professioner inom teamet. / Background Depression is one of the major public diseases and is a growing global health problem. The most common treatments such as antidepressant drugs and therapy often involve many side effects as well as high costs. Physical activity has many health benefits for both mental and physical health and can be a good complement to other treatment to achieve a satisfactory effect. An important aspect of the health promotion work that the nurse performs, is to involve the patient in their care in the form of self-care, to support them in achieving healthy living habits. Thus, it is important that the nurse possesses knowledge of what physical activity means for individuals suffering from depression. Aim The purpose of this literature review was to highlight the significance of physical activity as self-care for people with depression Method A non-systematic literature review was applied, of which the result was based on 16 scientific articles from different countries. The CINAHL and PubMed databases were used to search for the scientific articles. The selection criteria consisted of adults aged 18–80 years, that the articles were peer-reviewed and published in English between the years 2012 and 2022. An integrated data analysis method was used on the collected data. Results The results of the literature review indicate that physical activity is of great significance at individual- and societal level. Many people experience physical activity as self-care positively based on its effects on mental and physical health. Negative experiences were also reported in the form of people describing the physical activity as unsatisfactory and boring. Conclusions All result articles described to some extent distinct perceptions of efficacy, effectiveness, intensity level and participants' experiences of physical activity as self-care. In conclusion, physical activity is of great significance for people with depression in the form of an increased quality of life and for the reduction of depressive symptoms as well as severity. A prerequisite for this is that the nurse can apply a person-centred care, show engagement, and cooperate with other professions within the team.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:shh-4551 |
| Date | January 2022 |
| Creators | Ingelsson Parris, Alice, Rydberg, Suss |
| Publisher | Sophiahemmet Högskola |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0026 seconds