Daily communication between home and preschool is central to the preschool's operations. The aim of this study is to contribute to knowledge about how preschool teachers experience communication with caregivers in cases where there are language barriers at pick-up and drop-off. The study is qualitative and we have conducted semi-structured interviews with preschool teachers who have experience in communicating with caregivers where there are language barriers. The chosen theory for further analysis of the empirical evidence has been Bronfenbrenner's ecological system theory where we used the concepts microsystem, mesosystem, exosystem, macrosystem and chronosystem. The participating preschool teachers talk about how they define the concept of language barrier as a broad concept but which mainly refers to when communication is limited in some way by language barriers. The preschool teachers portray that they see language barriers as both an opportunity and an obstacle, in different perspectives. An essential strategy that is presented is their own approach, which indicates a positive attitude towards the caregivers. The participating preschool teachers present smaller groups of children and more employees as a prerequisite for creating favourable communication with caregivers in cases where there are language barriers at pick-up and drop-off. This would result in more time with each individual guardian, which the preschool teachers point out as essential for favourable communication. Previous research on the subject is scarce, and the regulatory documents for preschool do not provide answers to how preschool teachers should communicate with caregivers in cases where there are language barriers in daily communication. Overall, this indicates that more research in the subject is relevant for the preschool teaching profession. / Daglig kommunikation mellan hem och förskola är centralt i förskolans verksamhet. Syftet med studien är att bidra till kunskap om hur förskollärare upplever kommunikation med vårdnadshavare i fall där det finns språkbarriärer vid hämtning och lämning. Studien är kvalitativ och vi har genomfört semistrukturerade intervjuer med förskollärare som har erfarenhet av att kommunicera med vårdnadshavare där det finns språkbarriärer. Den valda teorin för vidare analys av empirin har varit Bronfenbrenners ekologiska systemteori där vi använt begreppen mikrosystem, mesosystem, exosystem, makrosystem och cronosystem. De deltagande förskollärarna berättar om hur de definierar begreppet språkbarriär som ett stort begrepp men som i huvudsak syftar till när kommunikationen på något sätt begränsas av språkliga hinder. Förskollärarna redogör för att de ser språkbarriärer som både en möjlighet och som ett hinder, i olika avseenden. En väsentlig strategi som presenteras är det egna förhållningssättet, som indikerar på ett positivt bemötande gentemot vårdnadshavarna. De deltagande förskollärarna framställer mindre barngrupper och fler anställda som en förutsättning för att skapa gynnsam kommunikation med vårdnadshavare i fall där det finns språkbarriärer vid hämtning och lämning. Detta skulle resultera i mer tid med varje enskild vårdnadshavare, vilket förskollärarna poängterar som väsentligt för en gynnsam kommunikation. Den tidigare forskningen inom ämnet är begränsad, och styrdokumenten för förskolan ger inte svar på hur förskollärare ska kommunicera med vårdnadshavare i fall där det finns språkbarriärer vid den dagliga kommunikationen. Sammantaget indikerar detta på att mer forskning inom ämnet är relevant för förskollärarprofessionen.
Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:kau-100812 |
Date | January 2024 |
Creators | Rattfält, Johanna, Passin, Tilde |
Publisher | Karlstads universitet, Institutionen för pedagogiska studier (from 2013) |
Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
Language | Swedish |
Detected Language | Swedish |
Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
Format | application/pdf |
Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0023 seconds