Kostnader i samband med arbetsrelaterade skador är ett problem i samhället. Ett sätt att bedöma arbetsbelastning är genom att mäta hjärtfrekvensen, vilket kan göras med hjälp av olika mätmetoder. Syftet med denna studie var att jämföra mätning av hjärtfrekvens för två metoder – aktivitetsarmband (Fitbit Charge 2) och smarta kläder – med mätningar från ett pulsband (Zephyr HxM). Fysiska tester gjordes på 12 personer (tre kvinnor och nio män) med varierande åldrar och innebar simulering av fem olika yrkesgrupper: kontorsarbetare, målare, brevbärare, styckare och byggarbetare. Därtill bedömdes även arbetsaktiviteternas arbetsbelastning utifrån mätvärdena från pulsbandet.Resultatet visade på god korrelation och överrensstämmelse mellan smarta kläder och pulsbandet, medan aktivitetsarmbandets korrelation och överensstämmelse varierade med aktiviteternas intensitet där bäst resultat påträffades vid låg intensitet samt vid aktiviteter som inte involverade armrörelse. Arbetsbelastningen för kontorsarbete bedömdes som lätt arbete, måleri och styckning bedömdes som lätt till måttligt arbete medan brevbäring och byggarbete varierade från lätt till tungt arbete beroende på testperson.Slutligen konstaterades att aktivitetsarmbandet inte duger i syfte att bedöma arbetsbelastningen på arbetsplatser utan kompletterande metoder. Smarta kläder har däremot potential att på längre sikt kunna förebygga skador.
Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:kth-210810 |
Date | January 2017 |
Creators | Helander Sjöblom, Ulrika, Rönnlund, Siri |
Publisher | KTH, Skolan för teknik och hälsa (STH) |
Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
Language | Swedish |
Detected Language | Swedish |
Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
Format | application/pdf |
Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Relation | TRITA-STH ; 2017:56 |
Page generated in 0.0023 seconds