Ämnesområdet för den här studien är matematik, specificerat geometri.Studien undersöker hur van Hiele's teori kan användas för att utveckla eleversförståelse inom geometri, eftersom elever tenderar att ha problem med attbenämna geometriska figurer. Studiens syfte är därför att undersöka eleverskunskapsutveckling gällande geometriska figurer utifrån van Hiele´s teori. Detsker genom den kvalitativa metoden deltagande observation. Insamlat datamaterialanalyseras genom användning av ett analysschema. Den vetenskapliga teorin somligger till grund för studien är det sociokulturella perspektiv, eftersom bådedet sociokulturella perspektivet och van Hiele’s teori belyser språketsbetydelse för inlärning. Resultatet påvisar att observationsgruppen somundervisades utifrån van Hiele gick från en ospecifik och konkret uppfattningtill att vara förtrogna med ingående geometriska figurer och deras explicitaegenskaper. Eleverna gick från att sortera informellt till abstrakt, till attbörja förstå grunden till figurers definitioner. Den andra observationsgruppenbefann sig på en abstrakt nivå under hela progressionen, behandlade fleraegenskaper samtidigt och sortering skedde fragmentariskt utifrån olika axiom.Utifrån studiens resultat blir min slutsats att, den visuella början och en stegvisprogression inte bör exkluderas i geometriundervisning. / The subject area for this study is mathematics, specified geometry. The study examine how van Hiele's theory can be used to develop students' geometric understanding. Therefore, the purpose of this study was to investigate pupils' knowledge development regarding geometric figures based on Van Hiele's theory. The qualitative method participation observation was conducted. Collected data was analyzed using an analysis chart. The scientific theory underlying the study is the socio-cultural perspective since both the socio-cultural perspective and van Hiele’s theory highlight the importance of language for learning. The result shows that the observation group taught by Van Hiele went from an inaccurate and concrete understanding to being familiar with in-depth geometric figures and their explicit characteristics. They went from sorting informally to abstract, to beginning to understand the reason for figures definitions. Compared to the second observation group, which was at an abstract level throughout the progression, several characteristics were treated at the same time and sorting occurred fragmentarily based on different axioms. Based on the results of the study, I conclude that the visual beginning and a gradual progression should not be excluded while teaching geometry.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:hj-40649 |
| Date | January 2018 |
| Creators | Fredriksson, Amanda |
| Publisher | Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0022 seconds