The purpose of this study is to examine how mental illness in elite sports is experienced and perceived in order to gain a deeper understanding of how an elite sport can affect a person's mental health and well-being and to furthermore examine the challenges that elite athletes encounter that can affect their mental health. The study uses a qualitative method using content analysis of three different autobiographies written by elite athletes. The autobiographies are stories based on experiences of mental illness within their elite sports. Through content analysis of these autobiographies, three different perspectives on mental illness in elite sports are given and with that a deeper understanding of how mental illness can be experienced and perceived based on their different life stories. Lately, people have started to talk more about mental illness in elite sport. By using the autobiographies of the elite athletes, the subject is highlighted and can be given more attention, new knowledge can grow and an understanding of what it is like to be an elite athlete can contribute to tools that can prevent mental illness. The following questions were set as guidelines for the thesis: How is mental illness experienced and perceived in elite sports? What are the challenges with mental health in elite sports and what can this be due to? We used three different theories: Howard Becker's theory about stamping, Erving Goffman's theory about stigma and Erving Goffman's theory of roles. The results show that the elite athletes from the autobiographies experience that their mental illness has been a problem in relation to their performance. It also showed that their focus on performance has been a problem, but also an incentive in terms of realizing, talking about and understanding their own mental illness. There are some differences in the elite athletes' experiences of mental illness. Their picture of mental illness within their sport varies and mental illness can be experienced in different ways and so they can too be affected in different ways. The data material provided by the autobiographies has been interpreted with the help of previous research and analysis of the elite athletes' life stories. It has been done by linking experiences about the phenomenon with theories that can help to gain a deeper understanding of mental illness in elite sports. We have come to the conclusion that elite athletes face a lot of challenges, not the least with mental health. Based on the autobiographies, it appears that stigmatization around mental illness is a major challenge for elite athletes who make it difficult for them to talk openly about their mental illness. The sports culture and the climate that an elite athlete is in can also be contributing factors to the challenges that elite athletes face during their careers in relation to mental illness. This is because the elite athletes are expected to adapt to the standards that exist to fit in and have a chance to become the best. There is a risk that the elite athletes are not themselves when they adapt, which can lead to an imbalance between who they are and who they are expected to be. This can further lead to mental illness for an elite athlete. In order for elite athletes to open up, an atmosphere is required so it is accepted and allows them to open up, so the stigmatization surrounding mental illness needs to change. Stigmatization around mental illness is possible to change, as stigma is changeable, according to Goffman (Goffman E, 2020). / Syftet med denna studie är att undersöka hur psykisk ohälsa inom elitidrotten upplevs och uppfattas för att få en djupare förståelse av hur en elitidrott kan påverka en persons psykiska hälsa och mående. Detta för att vidare undersöka vilka utmaningar elitidrottare stöter på som kan påverka deras psykiska mående. I studien används en kvalitativ metod med hjälp av innehållsanalys av tre självbiografier skrivna av elitidrottare. De tre självbiografierna är berättelser baserat på upplevelser och erfarenheter av psykisk ohälsa inom elitidrott. Genom innehållsanalys av dessa självbiografier ges tre olika infallsvinklar på psykisk ohälsa inom elitidrotten och därmed en djupare förståelse för hur psykisk ohälsa kan upplevas och uppfattas utifrån de olika livsberättelserna. Psykisk ohälsa inom elitidrott är ett ämne som på senare tid har blivit alltmer omtalat. Genom att lyfta fram elitidrottarnas livsberättelser med hjälp av deras självbiografier så uppmärksammas ämnet mer, ny kunskap kan växa fram och förståelse för hur det är att vara elitidrottare kan bidra till verktyg att motverka detta. Frågeställningarna i denna studie är: Hur upplevs och uppfattas psykisk ohälsa inom elitidrott? Vilka utmaningar med den psykiska hälsan förekommer inom elitidrotten och vad kan detta bero på? De teoretiska utgångspunkterna som används är Howard Beckers stämplingsteori, Erving Goffmans stigmatiseringsteori och Erving Goffmans teori om roller. Resultatet visar att elitidrottarna i självbiografierna upplever att deras psykiska ohälsa har varit ett problem i relation till deras prestation. De upplever även att deras fokus på prestation har varit deras problem, men även drivkraft, vad gäller att inse, prata om och förstå deras egen psykiska ohälsa. Det finns en del skillnader i elitidrottarnas upplevelser av psykisk ohälsa inom elitidrott såsom att upplevelser av idrottsvärlden varierar, upplevelser av psykisk ohälsa varierar och problem med den psykisk ohälsa har påverkat elitidrottarna på olika sätt. Datamaterialet som gavs av självbiografierna har tolkats med hjälp av tidigare forskning och analys av elitidrottarnas livsberättelser har gjorts genom att koppla upplevelser om fenomenet med teorier som kan hjälpa till att få en djupare förståelse av psykisk ohälsa inom elitidrott. Vi har kommit fram till att elitidrottare stöter på en hel del utmaningar, inte minst med den psykiska hälsan. Utifrån självbiografierna så framgår det att stigmatisering kring psykisk ohälsa är en stor utmaning för elitidrottare som försvårar deras möjligheter att prata om sin psykiska ohälsa. Idrottskulturen samt det klimat som en elitidrottare befinner sig i kan även vara bidragande faktorer till de utmaningar som elitidrottare möter under sin karriär i relation till psykisk ohälsa. Detta då elitidrottarna förväntas anpassa sig till de normer som finns för att passa in och ha en chans att bli bäst. Det finns en risk att elitidrottarna inte är sig själva när de anpassar sig vilket kan leda till en obalans mellan vem dem är och vem dem förväntas vara. Detta kan vidare leda till psykisk ohälsa för en elitidrottare. För att elitidrottare ska tillåtas att öppna upp sig behövs ett klimat där det är accepterat och tillåtet att öppna upp sig, och stigmatiseringen kring psykisk ohälsa behöver förändras. Stigmatisering kring psykisk ohälsa är möjlig att förändra, då stigma är föränderligt, enligt Goffman (Goffman E, 2020).
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:mau-49396 |
| Date | January 2022 |
| Creators | Granat, Felicia, Persson, Hannah |
| Publisher | Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS) |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0025 seconds