The aim of this study is to research images of the academic world that is presented, incorporated and reproduced within the frames of the mentorship in the basic level. Can these images derive to the view upon science as a traditionally male area? Is mentorship gendered? Can the mentorship on the basic level be viewed upon as a milestone of a academic career where men and women have different opportunities to succeed? By interviewing seven mentors, working in a social sciences institution in a larger Swedish university, I have come to the conclusion that knowledge is coded male and that this affect mentors mental images of what male and female students are expected to do. The male student represent the scientist, while the female student represent what the scientist is not. Depending on the work of, among others, Kerstin Norlander, Dorothy Smith and Eva Erson I have come to view upon the university as a patriarchal organisation witch produces knowledge based upon male values, experiences and concepts. This precludes the female within this organisation from relating to the knowledge she is supposed to incorporate. Since the mentorship relation is a reflection of the hierarchal university, this is problematic for the female student who is negative affected by this. To enable a more equal mentorship relation the mentor have to start reflect upon his own experiences and expectations of students, based on sex. A clear gendered perspective in the education is also important, from the basic level to the doctoral program. There is also a need for a equal quantity of female and male mentors. / Syftet med denna studie är att undersöka vilka bilder av den akademiska världen som presentera, införlivas och reproduceras inom ramen för handledarskapet på grundnivån. Kan denna bild härledas till synen på vetenskap som ett traditionellt manligt område? Är handledningen könad? Kan handledningen på grundkursnivån betraktas som en milstolpe för början av en akademisk karriär där kvinnor och män har olika möjligheter att lyckas? Genom att intervjua 7 handledare på en samhällsvetenskaplig institution på ett större svenskt universitet har jag kunnat dra slutsatsen att kunskapen är manligt kodad och att detta påverkar handledarnas föreställningar om vad kvinnliga och manliga studenter kan göra. Den manliga studenten representerar forskaren, medan kvinnan betraktas som forskarens motsats. Genom att använda mig av bland annat Kerstin Norlanders, Dorothy Smiths och Eva Ersons teorier har jag kommit att betrakta universitet som en patriarkal organisation som producerar kunskap baserad på manliga värden, erfarenheter och förställningar. Detta gör att den kvinnliga studenten och forskaren inte kan relatera till den kunskap hon förväntas tillgodogöra sig. Då handledarrelation är en spegling av det hierarkiska universitet återfinns dessa drag även i denna. Detta påverkar den kvinnliga studenten negativt. Att som handledare börja reflektera kring sina egna erfarenheter och förväntningar på studenter utifrån kön är att ta ett steg emot ett mer jämlikt handledarskap. Förutom detta behövs ett tydligt genusperspektiv i undervisningen från grundnivå till forskarutbildningen. Ett jämt antal kvinnliga och manliga handledare är också av stor vikt.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:sh-433 |
| Date | January 2006 |
| Creators | Henriksson, Malin |
| Publisher | Södertörns högskola, Institutionen för genus, kultur och historia, Huddinge : Institutionen för genus, historia, litteratur och religion |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0021 seconds