Bakgrund: Arbetssättet habiliteringsplanering omfattar centrala aspekter inom dagens hälso- och sjukvård, såsom personcentrerad vård, delaktighet, delat beslutsfattande, co-production och individuell planering. Därmed representerar arbetssättet ett synsätt som kombinerar patientens kunskaper och erfarenheter med hälso- och sjukvårdspersonalens professionella kunnande för att skapa god vård. Syfte: Ett förbättringsarbete genomfördes vid en habiliteringsenhet, med syfte att öka familjernas upplevda delaktighet i habiliteringsplaneringen. I studien utforskades medarbetarnas erfarenheter av arbetssättet habiliteringsplanering. Metod: Ett lokalt förbättringsarbete kring habiliteringsplanering genomfördes enligt strukturen i Nolans förbättringsmodell. Studien var en fallstudie med datainsamling genom fokusgruppsintervjuer och en kvalitativ innehållsanalys med abduktiv ansats. Analysen kopplades till espoused theory och theory-in-use. Resultat: Alla de nio tillfrågade föräldrarna upplevde sig delaktiga i sitt barns habiliteringsplanering och andelen habiliteringsplaneringar med bedömd god kvalitet vid journalgranskning steg från 14 till 19%. Studiens resultat påvisade stora gap mellan espoused theory och theory-in-use, bland annat gällande teamarbetet. Slutsats: För att habiliteringsplanering ska kunna bli ett arbetssätt som verkligen tillför värde till patienterna behöver gapet minskas mellan espoused theory och theory-in-use. För att kunna arbeta med detta inom ramen för förbättringskunskap behöver användbara mått utvecklas. / Background: The work process of Habilitation planning embraces several central aspects in healthcare today, such as person centered care, participation, shared decision-making, co-production and individual planning. The work process represents a view that combines the patient’s knowledge and experience with the clinician’s professional knowledge, to create good care. Aim: An improvement project was conducted at a habilitation center, aiming to increase families’ perceived participation in Habilitation planning. The aim of the study was to explore the co-workers’ experiences of Habilitation planning. Method: A local improvement project was conducted based on the Improvement model. A case study with focus group interviews and a qualitative content analysis was performed. The analysis was connected to espoused theory and theory-in-use. Result: All nine parents asked, perceived themselves as involved and the percentage of Habilitation planning judged as being of good quality increased from 14 to 19%. The study results showed great gaps between espoused theory and theory-in-use, e.g. for team work. Conclusion: To make Habilitation planning a work process really adding value to the patients, the gap between espoused theory and theory-in-use needs to decrease. Addressing this with improvement knowledge requires useful measurements.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:hj-40681 |
| Date | January 2018 |
| Creators | Sällvin, Maja |
| Publisher | Hälsohögskolan, Högskolan i Jönköping, HHJ. Kvalitetsförbättring och ledarskap inom hälsa och välfärd |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | English |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0094 seconds