Denna studie undersöker den socialdemokratiska migrationsdiskursen mellan år 2015– 2020. För att göra så har diskursanalys, ett socialkonstruktionistiskt teoretiskt ramverk och teori om nation, identitet och etnicitet tillämpats. Analysen visar hur Socialdemokraternas migrationsdiskurs på många sätt är ambivalent även om det finns en tydlig linje i hur diskursen utvecklas. I inledningen av den granskade tidsperioden framställs Sverige som en nation som vill hjälpa dem som drabbats av den så kallade flyktingkrisen. Dessa individer framställs som en tillgång för Sverige och som en grupp människor som är kompetenta och utbildade. Tämligen omgående förändras diskursens karaktär och migration börjar också förstås som något som innebär problem för Sverige som nation. De som tagit sig till Sverige genom migration börjar även skildras på andra sätt, exempelvis som outbildade och inkompetenta. Dessutom beskrivs nationen Sverige som ett offer för den så kallade flyktingkrisen, men även som en brottslig aktör och rasistisk. Specifikt under år 2020, men till viss del även tidigare, förknippas migration även med kännetecken som kriminalitet, våld och extremism och gruppidentitet konstrueras efter sådana attribut. Samtidigt finns det ett ständigt spår av skilda meningskonstruktioner genom hela den undersökta tidsperioden, vilket visar att det alltid finns en kamp om vilken verklighetsbild som ska gälla som den ”rätta”.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:liu-177583 |
| Date | January 2021 |
| Creators | Johnsson, Erik |
| Publisher | Linköpings universitet, Institutionen för kultur och samhälle |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0019 seconds