Syftet med den här uppsatsen är att se hur lokal dagspress i Västerbottens län framställer konflikten i Västerbotten samt undersöka vad detta hanterande haft för konsekvenser när det gäller konfliktens reproduktion. Detta görs genom en analys av en rad artiklar skrivna Västerbottens folkblad och Västerbottenskuriren. Fokus ligger på den rådande konflikten samt de bilder av densamma som förmedlas, detta I förhållande till hur den infallsvinkel som tidningarna själva väljer att förmedla kan tolkas utifrån ett etnicitetsperspektiv. Frågeställningar: Vilka diskurser återfinns i rapporteringen från den rådande konflikten mellan Vapstens sameby, övriga samer och övriga aktörer i Västerbottens folkblad och Västerbottenskuriren? Vad kan man, med hjälp av ovanstående, utläsa av detta I förhållande till konfliktens reproduktion? Vad kan man säga om konflikten som den framställs i Västerbottenskuriren och Västerbottens folkblad ur ett etnicitetsperspektiv? Man kan genom att studera artiklarna lingvistiskt se ett kategoriserande av samebyarna och staten som den ”andra” parten i konflikten. Detta gäller inte enbart de debattartiklarna som skrivits och analyserats utan även de artiklar skrivna av journalister. Ofta talar man i debattartiklarna om ”dem” eller ”de” och syftar på samebyn eller svenska staten medan man i journalistiska texter snarare låter ”övriga” näringar komma till tals. Här skapas därför två aktörer, samebyn och staten, som genom sin osynlighet i debatten förstås som odiskutabla sanningar, två auktoritärer svåra för den enskilda människan att konkurrera med. Det samebyn eller svenska staten bestämmer är det som råder och det är ifrågasättandet av dessa bestämmelser som har sitt forum i Västerbottens Kuriren och Västerbottens folkblad. Det finns dock undantagsfall. Rennäringsdebatten skiljer sig från övriga två i den bemärkelsen att den i vissa fall talar till en rikstäckande publik. Med detta skapas också en annan bild av den samiska befolkningen. Denna som renägande. Dessa artiklar är enbart journalistiska och väger tyngre än de debattartiklar som ifrågasätter fenomenet. Man skulle således kunna påstå att bilden över ”samebyn” i artiklar som riktar sig till en bredare publik än de inom länet antar rennäringslagens och sametingets definition av samer, alltså renägande inom samebyn. Detta kan även återknytas inom etnicitetsteorin. Denna bild innehåller den samiska befolkningen som hotad av markägare, och att dessa markägare alla är ickesamer. Vad det gäller debatten kring identitet skulle man, genom att titta på vilka artiklar som publicerats, kunna säga att debatten kring identiteten i första hand rör sig på individnivå där man som debattör pekar på statens bristande hantering av frågan och samebyns illvilja att erkänna andra än de inom samebyn samer. Dock kan man även här se en skillnad i de artiklar skrivna av individer inom samebyn då kritiken här i första hand riktas mot staten men i den bemärkelsen att staten missunnar rennäringen och därför nervärderar samerna som folk. Debatten gällande identiteten kan därför sägas att den förs på två olika plan. Dock kan man se ett mönster hos både de inom och de utom samebyn; oavsett vem man är som skriver har man redan klart för sig hur man identifierar sin etnicitet. Klarhet i vilka som i praktiken kan tillskriva sig benämningen same är dock genom dessa artiklar svårt att se, vad som dock blir tydligt är att Sametinslagen som säger ”den som upplever sig same” verkar gälla i stort. Man skulle kunna påstå att det genom detta skapats två typer av samisk etnicitet. Den ena där man menar att rennäringen är det viktigaste signumet för en samisk befolkning och den andra som menar att rennäringen bara är en del och att man istället för att se till släktskap. Genom att studera produktionsförhållandet för dessa artiklar kan man även utläsa en specifik målgrupp för tidningen. Då man genom språket begränsat tidningen till svensktalande skulle man kunna påstå att Västerbottenskuriren och Västerbottens folkblad inte i första hand riktar sig till samebyn, utan till dem i västerbotten som står utanför samebyn. I denna bemärkelse blir tidningen ytterligare ett forum för åsikter som rör samebyn eller de renägande samerna då detta är de tidningar som människor med denna typ av åsikt har möjlighet att uttrycka sig. Att intresset från samebyns sida att delta i och uttrycka sig i debatten är svalt skulle också kunna tolkas som att samebyn, med sina egna medier på samiska, finner sitt forum för diskussion där. När det gäller identitetsdebatten kan man tydligt se hur de övriga två kategorierna i konflikten speglar debatten kring identitet. Om man inom rennäringen tagit ett beslut som gynnar samebyn skapar det debattartiklar som rör identiteten. / Vapstenskonflikten
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:liu-20258 |
| Date | January 2009 |
| Creators | Hermanson Vinka, Elin |
| Publisher | Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0025 seconds