Hur vi planerar och utformar stadens offentliga rum påverkar vår uppfattning om den urbana miljön. Den offentliga ytan ska planeras för att vara tillgänglig för varje medborgare utan någonting som förhindrar möjligheten att delta i stadens utbud. Vår utbildning inom urban miljö har gett oss en bra grund och kunskap för att analysera stadens gestaltning. Den har även gett oss möjligheten att tolka dolda sociala exkluderingar som uppstår på grund av hur stadsrummet är utformat. I denna studie avser vi därmed att undersöka ett fenomen som utmanar uppfattningen om att alla stadens rum är tillgängliga för alla, nämligen ett fenomen vid namn fientlig stadsplanering. Vi har, genom att tolka och förstå, undersökt teoretiska förklaringar till fenomenets innebörd, uppkomst, samt påverkan. Vår kvalitativa studie har genomförts med metodologin ‘grounded theory’, för att först undersöka nuvarande kunskapsläget för att sedan bilda en teori. Vi har genomfört en litteraturinsamling baserad på relevant litteratur och forskning för att analysera fenomenet. Studien omfattar en kartläggning av fientlig stadsmöblering genom observationer i Malmö för att tolka hur fenomenet kan utforma sig i staden. Till sist, utfördes en intervju med en tjänsteman inom Malmö stad för att få kompletterande uppgifter till vår analys och en djupare förståelse för hur en av stadens planerare ser på utformningen av stadsrummen. Resultatet visar att fientlig stadsmöblering placeras i stadsrummen för att förhindra beteenden, och därmed personer, som samhället ser som ‘icke-önskvärda’. Dessa beteenden har vi förankrat till teorier om rätten till staden, den attraktiva konsumtionsstaden, maktstrukturer och den mänskliga dimensionen; där alla har förklaringar till varför ‘icke-önskvärt’ beteende exkluderas, samt varför fenomenet uppstått. Resultatet visar även att fientlig stadsmöblering förekommer i centrala Malmö vid Triangelns stationsområde, där vi identifierade en fientligt utformad bänk. Utöver det, förekommer fenomenet väldigt lite inom staden, vilket går ihop med hur Malmö stad önskar planera staden. Vidare visar resultatet att fenomenet har tydliga nyliberala och kapitalistiska förankringar, där konsumtion är i framkant. Staden planeras för ekonomisk tillväxt och en bra ‘image’, vilket innebär att konsumenten prioriteras i hierarkin om vem de offentliga rummen planeras för. På grund av detta implementerar man fientlig stadsmöblering. / How we plan and design the city's public spaces affects our perception of the urban environment. The public space should be planned to be accessible to every citizen without anything that prevent the opportunity to participate in the city's offerings. Our education in urban environment has given us a good foundation and knowledge for analyzing the city's design. It has also given us the opportunity to interpret hidden social exclusions that arise due to how the urban space is designed. In this study we intend to investigate a phenomenon that challenges the notion that all city spaces are accessible to all, namely a phenomenon called hostile architecture. We have, by interpreting and understanding, investigated theoretical explanations for the phenomenon's meaning, origin, and impact. Our qualitative study has been carried out with the methodology ‘grounded theory’, to first examine the current state of knowledge and then form a theory. We have conducted a literature collection based on relevant literature and research to understand the phenomenon. The study includes a mapping of hostile city furniture through observations in the city of Malmö to interpret how the phenomenon can take shape in the city. Finally, an interview was conducted with an official within the city of Malmö to get additional information for our analysis and gain a deeper understanding of how one of the city's planners view the design of the city spaces. The results show that hostile urban furniture is placed in urban spaces to prevent behaviors, and thus people, that society sees as 'undesirable'. We have anchored these behaviors to theories about the right to the city, the attractive city of consumption, power structures and the human dimension; where each theory has an explanation for why 'undesirable' behavior is excluded, and why the phenomenon has arisen. The results also show that hostile urban furniture occurs in central Malmö, next to Triangle station, where we identified a hostile bench. Beyond that, the phenomenon occurs very rarely in the city, which goes hand in hand with how Malmö wishes to plan the city. Furthermore, the results show that the phenomenon has clear neoliberal and capitalist roots, where consumption is at the forefront. The city is planned for economic growth and a good ‘image’, which means that the consumer is prioritized in the hierarchy of whom the public places are planned. Because of this, hostile urban furniture will be used.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:mau-53672 |
| Date | January 2022 |
| Creators | Johansson, Emelie, Björkman, Evelina |
| Publisher | Malmö universitet, Institutionen för Urbana Studier (US), Malmö Universitet, Malmö Universitet |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0024 seconds