Problematization: Previous studies have focused on examining the competencies required of sustainability auditors through the auditor’s perspective. However, there is a gap in research when it comes to examining competence by analyzing the market and its different demands on auditors and non-auditors. Purpose: The purpose of the study is to increase understanding of the competency requirements within sustainability auditing practice and find out if there are variations in the requirements between auditors and non-auditors. Frame of reference: The section begins with the purpose of sustainability assurance and the different components of competence through the competence tree. Then previous research related to competence within sustainability assurance, structured according to the different components of competence is presented. The section ends with a review of resource-based theory, new institutional theory and the analytical model for the study. Method: The study was carried out using a qualitative method, where a qualitative content analysis was applied. The study’s sample consists of 30 job advertisements in different countries in the EU for external sustainability assurance providers, with a division into audit firms and non-audit firms. Empirical evidence and analysis: The result shows both similarities and differences in the demand for competence in education, experience, knowledge and personal characteristics. Audit firms focus strongly on business financial competence, while non-audit firms demand specific competence in sustainability areas. At the same time, the study identifies certain similarities and a certain harmonization in the industry in terms of skills in demand. Conclusions: Auditors and non-auditors require a diverse and complementary set of competencies toeffectively ensure sustainability and meet the varying needs of different businesses. Market analysis reveals that an auditor’s experience and knowledge are more crucial for sustainability assurance than previously emphasized. The study has contributed to an increased understanding of the competence required in practice for sustainability assurance based on the market’s demand. / Problemdiskussion: Tidigare studier har fokuserat på att undersöka den kompetens som krävs hos hållbarhetsgranskare genom granskarens perspektiv. Dock finns det ett gap i forskningen när det kommer till att undersöka kompetensen genom att analysera arbetsmarknaden och dess olika krav på revisorer och icke-revisorer. Syfte: Syftet med studien är att öka förståelsen för kompetenskraven inom hållbarhetsgranskning och ta reda på om det finns variationer i kraven mellan revisorer och icke-revisorer. Teoretisk referensram: Avsnittet inleds med syftet för hållbarhetsgranskning och kompetensträdets innebörd. Därefter presenteras tidigare forskning om kompetensbegreppet, strukturerad enligt kompetensträdets olika delar. Avsnittet avslutas med en genomgång av den resursbaserade teorin, nyinstitutionell teori, isomorfism samt legitimitetsbegreppet, och introducerar en analysmodell. Metod: Studien har utförts med hjälp av en kvalitativ metod, där en kvalitativ innehållsanalys tillämpats. Studiens urval består av 30 jobbannonser inom olika länder i EU för extern hållbarhetsgranskning, där uppdelning är revisionsbyråer och icke-revisionsbyråer. Empiri och analys: Resultatet visar både likheter och skillnader i efterfrågan på kompetens inom utbildning, erfarenhet, kunskaper och personliga egenskaper. Revisionsbyråer fokuserar starkt på företagsekonomisk kompetens, medan icke-revisionsbyråer efterfrågar specifik kompetens inom hållbarhetsområden. Samtidigt identifierar studien vissa likheter och en viss harmonisering i branschen när det gäller efterfrågade kompetenser. Slutsatser: Revisorer och icke-revisorer kräver en mångsidig och kompletterande uppsättning kompetenser för effektiv hållbarhetsgranskning och för att möta de varierande behoven hos olika företag. Analysen av arbetsmarknaden visar att en revisors erfarenhet och kunskap är viktigare för hållbarhetsgranskning än vad som beaktats i tidigare studier. Studien har bidragit till en ökad förståelse för den kompetens som krävs i praktiken för hållbarhetsgranskning baserat på marknadens efterfrågan.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:sh-54319 |
| Date | January 2024 |
| Creators | Claudin Shahane, Mari, Rodeblad Redig, Josefine |
| Publisher | Södertörns högskola, Institutionen för samhällsvetenskaper |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0023 seconds