Sammanfattning/Abstract Artberger, Ulrika (2018). Förebyggande och främjande – om tidiga insatser i förskolan. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö Universitet, 90 hp.Förväntat kunskapsbidrag Denna studie har som förväntning att kunna öka förståelsen och kunskapen om förskolepersonals arbete med tidiga insatser, och vilka förutsättningar som krävs för att dessa insatser ska bli lyckosamma.Syfte och frågeställningarIntuitivt sett är tidiga insatser inom förskoleverksamheten något som i de allra flesta fall bör ses som en positiv åtgärd. Å andra sidan är kostnaden för sådana insatser (räknat i penningvärde) betydande, vilket är en uppenbar barriär för att senarelägga en potentiell insats. Det övergripande syftet med denna studie är att komplettera och framför allt konkretisera den nuvarande kunskapsmassan/forskningen kring tidiga insatser i förskoleverksamheten. TeoriDenna studien utgår ifrån en systemteori för att kunna förstå och analysera det resultat som framkommit. Det används även ett sociokulturellt perspektiv för att förstå hur förskolepersonalen tänker och skildrar sitt agerande i relation med barnen. I studien används systemteori och det sociokulturella perspektivet som komplement till varandra för att förstå helheten av förskolepersonals relationer och tankar. Metod Utifrån syftet valdes en kvalitativ undersökning till denna studie. För att informanterna skulle kunna berätta fritt användes semistrukturerade intervjuer med fem förskollärare och en förskolechef där det var öppna frågor. Med frågeställningar som handlar om hur förskolepersonal arbetar på förskolan valdes en fenomenologisk forskningsmetod där den som undersöker försöker förstå mänskliga beteende och vad det är som gör att människor beter sig som de gör, i detta fall ett förskolepersonalsperspektiv. Efteråt har jag sedan analyserat och tolkat informanternas resultat genom att titta på varje förskola var för sig ur ett systemteoretiskt perspektiv som har lett till att resultatet sen delats in i olika tema där relationer mellan kolleger, barn, föräldrar, avdelningar, förskolechef och specialpedagoger har synlig gjorts. Genom det sociokulturella perspektivet har språk och bemötande som sker mellan de olika systemen på förskolorna blivit tydligare.Resultat Resultatet har visat att förskolechefen med en specialpedagoutbildning i botten har en påverkan i verksamheten. Förskolechefens bakgrund har gjort att hon har anställt en specialpedagog på förskolan för att tidigt kunna bidra till att tidiga insatser setts in och likt det Lutz (2013) menar gör att förskolepersonal inte väntar och ser om barnet mognar eller inte. Specialpedagogen skulle vara en drivkraft för att bidra till att öka förskolepersonalens samarbete och kompetens något som även EU-kommissionen (2011) och Åberg och Lenz Taguchi (2018) pekar på där det behövs en kompetens för att bidra till en god kvalité i stödinsatser. I resultatet har det framkommit att det en del pedagoger betonar deras egen okunskap om tidiga insatser som något som ställer till det i verksamheten då de inte har de redskap som behövs och att det tar tid innan personalen kan få handledning från specialpedagogen i kommunen. Förskolorna beskriver att nyanställda eller vikarier inte fått någon information vid anställning om på vilket sätt de arbetar på de olika förskolorna som gör att helheten av verksamheten inte kan förstås av de som är nya och därigenom påverkar alla i verksamheten likt de sociala system som Gjems (2017) pekar på. Förskolechefen menar att det krävs en gemensam syn på vilket förhållningssätt som ska vara på förskolan och att det blir svårt när inte alla har samma information. Specialpedagogiska implikationer I resultatet framkommer specialpedagogen roll som två perspektiv, en på förskolan och en som specialpedagog i kommunen. För specialpedagogen på förskolan fanns ett uttalat mandat från förskolechefen att specialpedagogen själv kunde påverka på vilket sätt arbetet med specialpedagogik skulle användas på förskolan och där en av utgångspunkterna var att förskolepersonalen skulle kunna få den stöttning de behövde så fort som möjligt något som till skillnad mot specialpedagogen i kommunen inte kunde göras lika fort. Resultatet visar även att specialpedagoger hade olika roller där de kompletterade varandra genom att de specialpedagoger i kommunen mer arbetade med fortbildning och endast kommer ut när det uppstått svårigheter i verksamheten medan specialpedagogen på förskolan kunde arbeta mer nära och ge tips och råd redan innan svårigheter uppstått och där den fortbildning förskolepersonal hade fått kunde hållas kvar genom handledning. NyckelordFörebyggande arbete, förskolan, pedagogisk dokumentation, specialpedagogens roll, tidiga insatser
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:mau-31335 |
| Date | January 2019 |
| Creators | Artberger, Ulrika |
| Publisher | Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Malmö universitet/Lärande och samhälle |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.1025 seconds