Bakgrund: Informationsteknik är något som utvecklas i snabb takt. Idag finns det teknik som på distans kan överföra information trådlöst. Egenmonitorering via hälso- och sjukvården kan erbjuda patienten en ökad flexibilitet och tillgänglighet. Via egenmonitorering kan patienten kommunicera och få råd och stöd av hälso- och sjukvården. Distriktsköterskan kan utbilda och informera patienten i sin egenvård. Syfte: Var att beskriva distriktsköterskans erfarenheter av omvårdnad i egenmonitorering. Metod: En kvalitativ empirisk design med semistrukturerade intervjuer. Utifrån Graneheim och Lundmans innehållsanalys analyserades intervjuerna med manifest innehåll. Resultat: Fyra kategorier och sju underkategorier identifierades. Kategori - Att förmedla kunskap; trygghet och förebyggande. Kategori - Att skapa relation; kontinuitet och tillit. Kategori - Att effektivisera arbetet; ett förlängt verktyg och tidsbesparande. Kategori - Tankar inför framtiden; Det nya mottagningsrummet. Diskussion: Egenmonitorering var ett stöd för distriktsköterskan att förmedla kunskap till patient i deras egenvård. Patienterna kände sig trygga och sökte mindre kontakt med hälso- och sjukvården. Via egenmonitoreringen kunde distriktsköterskan arbeta förebyggande. Det skapade en ömsesidig tillit och kontinuitet. Arbetet underlättades för distriktssköterskan och de hann med fler patienter. Egenmonitorering är något som kommer att utvecklas och finnas i framtiden. Slutsats: Studien visade att arbeta med egenmonitorering är en stor fördel ur distriktssköterskans perspektiv. Via egenmonitorering kan distriktssköterskan arbeta förebyggande. Det har varit under stark framväxt under Covid-19 Pandemin. Egenmonitorering är ett flexibelt arbetssätt. / Background: Information technology is something that is developing at a rapid pace. Today, there is technology that can remotely transmit information wirelessly. Self-monitoring via health care can offer the patient increased flexibility and accessibility. Through self-monitoring, the patient can communicate and receive advice and support from the health service. The district nurse can train and inform the patient in her self-care. Purpuse: Where to describe the district nurse's experiences of nursing in self-monitoring. Method: A qualitative empirical design with semi-structured interviews. Based on Graneheim and Lundman's content analysis, the interviews were analyzed with manifest content. Results: Four categories and seven subcategories were identified. Category - To impart knowledge; security and prevention. Category - Creating a relationship; continuity and trust. Category - To streamline work; an extended tool and time saving. Category - Thoughts for the future; The new reception room. Discussion: Self-monitoring was a support for the district nurse to pass on knowledge to patients in their self-care. Patients felt safe and sought less contact with the healthcare system. Through self-monitoring, the district nurse was able to work preventively. It created mutual trust and continuity. The work was made easier for the district nurse and they managed to get more patients. Self-monitoring is something that will develop and exist in the future. Conclusion: The study showed that working with self-monitoring is a great advantage from the district nurse's perspective. Through self-monitoring, the district nurse can work preventively. It has been growing strongly during the Covid-19 Pandemic. Self-monitoring is a flexible way of working. / <p>Datum för godkännande: 2021-11-01</p>
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:miun-45565 |
| Date | January 2021 |
| Creators | Blixth Johansson, Anna-Karin, Söderberg, Berit |
| Publisher | Mittuniversitetet, Institutionen för omvårdnad |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0022 seconds