Return to search

Tillit, engagemang och social klass. : En kvantitativ studie om hur social klasstillhörighet påverkar sambandet mellan samhällsengagemang och mellanmänsklig tillit.

Ett av de grundläggande fundamenten för att ett demokratiskt samhälle ska fungera är att människor känner tillit till varandra. Syftet med den här studien är att få en vidare förståelse för hur den mellanmänskliga tilliten skapas och upprätthålls i det svenska samhället idag. Studien tar avstamp i Robert D. Putnams teori om att samhällsengagemang gynnar den mellanmänskliga tilliten genom en rad mekanismer och undersöker huruvida social klass påverkar sambandet eller ej. Förutom Putnam ingår även Bo Rothsteins teorier om mellanmänsklig tillit i det teoretiska ramverket. Pierre Bourdieus teori om det sociala rummet har legat till grund för att definiera social klass och dess betydelse för människors livsvillkor. Studien har hämtat datamaterial från den nationella SOM-undersökningen år 2021, formulär 6. Materialet omfattade ett nettourval på 3400 personer i åldrarna 16 år och uppåt. Antal svarande på enkäten var 1622 personer och efter att det interna bortfallet uteslöts kvarstod 1060 personer i urvalet. För att studera hur samhälleligt engagemang påverkar mellanmänsklig tillit användes bivariata analyser samt multipel linjär regression som analysmetod. Samhällsengagemang mättes genom att skapa två olika index, ett som mätte antal föreningsmedlemskap och ett som mätte antal aktiviteter (såsom att gå i demonstration eller att kontakta en politiker). Social klass mättes med hjälp av yrkeskategorier som delats in i enligt European Socio-economic Classification (ESeC). Övriga kontrollvariabler var kön, ålder och partisympati. Resultatet av studien visade ett positivit samband mellan samhällsengagemang och tillit då det gällde antal föreningsmedlemskap men inte rörande antal aktiviteter. Social klass visade sig ha en påverkan på sambandet mellan medlemskap och tillit då sambandet blev svagare vid konstanthållning för social klass, och slutsatsen blir att sambandet är starkare för överklassen och medelklassen än för arbetarklassen. Partisympati var ytterligare en kontrollvariabel som hade en relativt stor förklaringsförmåga för sambandet, särskilt för individer tillhörande kategorin överklass.

Identiferoai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:su-229249
Date January 2024
CreatorsCouchér, Ida, Häggebo Fri, Lovis
PublisherStockholms universitet, Sociologiska institutionen
Source SetsDiVA Archive at Upsalla University
LanguageSwedish
Detected LanguageSwedish
TypeStudent thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text
Formatapplication/pdf
Rightsinfo:eu-repo/semantics/openAccess

Page generated in 0.0022 seconds