Förmaksflimmer är den vanligaste arytmin. Symtomen och diagnosen i sig har visats kunna orsaka upplevelser av oro, rädsla, osäkerhet och nedsatt livskvalité. Även om upplevelserna har visats kunna lindras med information, är det inte klargjort vilka behov personerna har av hjälp och stöd från vården. Syftet med arbetet var därför att undersöka det upplevda behovet av eftervård hos personer med förmaksflimmer. Metoden som har använts är av deskriptiv design med nio stycken kvalitativa semistrukturerade intervjuer efterföljt av manifest innehållsanalys. I resultatet presenteras tre kategorier besvarande av syftet. I kategorin Kunskapsbehov beskrivs informanternas upplevelse av behov att få ställa frågor och att få svar, bland annat på vilken behandling som var aktuell. Kategorin beskriver även behovet av information, som varierade, samt hur information bäst inhämtas. I kategorin Ansvar för uppföljning och eftervård framkom det olika upplevelser om var ansvaret för eftervård ligger. Vissa personer ansåg att det var deras ansvar att kontakta vården, medan andra personer ansåg att ansvaret låg hos vården. Kontinuerlig uppföljning är ett behov som många upplever, men som kan styras av det aktuella måendet och medicineringen. Den tredje kategorin är Vård och egenvård, behov av stöd. Den kännetecknas av behovet av en hantering av förmaksflimmer, som delvis kunde upplevas vara botemedel för sjukdomen. Behovet av vägledning från vården, i form av fysioterapeut, kurator och praktiska hjälpmedel påtalades. Kategorin beskriver även behovet av stöd från vården och samtalsgrupp var ett förslag som framkom för att tillgodose behovet av stöd. Slutsatsen är att det upplevda behovet av eftervård vid förmaksflimmer varierar. Behovet av uppföljning utmärker sig, även om alla inte upplever det behovet. För att tillgodose personernas individuella behov ställs det krav på sjuksköterskan och dennes roll i informatik, hälso-informatik samt personcentrerad vård. Eftervården måste anpassas efter den individuella personens behov. / Atrial fibrillation is the most common arrhythmia. The symptoms and diagnosis has shown to cause experiences of worry, fear, uncertainty and reduced quality of life. Even though these experiences can be relieved by information, it is not clear what need of help and support from healthcare the persons has. That is why the aim of this study was too investigate the perceived need for aftercare in persons with atrial fibrillation. The method that have been used is a descriptive design with nine qualitative semi-structured interviews, follow by a manifest content analysis. In the result three categories that described the aim is presented. The category The need for knowledge showed that the persons experience a need to ask questions and get them answered, among other things answers about current treatment. The category also describes the need for information, which varied, as well as how information is best collected. In the category Responsibility for follow-up and aftercare different experiences of where the responsibility for aftercare lays arose. Some persons felt that it was their responsibility to contact the healthcare, while other persons felt that the responsibilities laid with the healthcare. Continuous follow-up is a need that many people experience, but the need can be controlled by the current mood and medication. The third category is Care and self-care, the need for support. It was characterized by the need for management of atrial fibrillation, which in part could be perceived as a cure for the disease. The need for guidance from the healthcare, in form of a physical therapist, curators and practical aids was pointed out. The category also describes the need for support from healthcare and conversation therapy group was a proposal that came up to meet the need for support. The conclusion is that the perceived need for aftercare with atrial fibrillation varies. The need for follow-up stands out, even though not all experience that need. In order to accommodate the persons individual needs the nurse play a pivotal role in informatics, health informatics and person-centered care. The aftercare must accommodate the individual persons need.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:shh-3532 |
| Date | January 2019 |
| Creators | Hellqvist, Markus |
| Publisher | Sophiahemmet Högskola |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | English |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0185 seconds