Denna studie tar sin utgångspunkt i en undran om vad lärare gör efter genomförd bedömning med stöd av det nationella bedömningsstödet i svenska årskurs 1, på ett formativt sätt tillsammans med eleven. Då det nationella bedömningsstödet är nytt och obligatoriskt att använda i årskurs 1 var det av intresse att undersöka vilken nytta det ger enligt lärarna samt vilka uppfattningar och erfarenheter de har om det. Formativ bedömning genomförs inte enbart vid ett sådant kartläggningsmaterial utan även vid den övriga dagliga undervisningen, därför var syftet också att undersöka vilka faktorer som påverkar möjligheten till det. Studien är av kvalitativ karaktär och har den proximala utvecklingszonen och sociokulturell teori som teoretiskt ramverk, där lärande sker i interaktion med andra, vilket genomsyrar hela studien och presenteras i studiens fjärde avsnitt. Data samlades in genom fem intervjuer med lärare i årskurs 1 och 2. Data har bearbetats och analyserats genom en tematisk analys. Studiens resultat visar på att lärare inte gör några större förändringar efter genomfört bedömningsstöd och anser sig inte få reda på något utstickande i elevers kunskapsnivå, bedömningsstödet anses mer vara en trygghet för den egna bedömningen de gör. Genomförandet anses som svårt och tidskrävande, både på grund av stora klassuppsättningar och en saknad av en annan personals stöd. Övriga svårigheter för formativ bedömning är också faktorn om tid en svårighet, då klasserna består av många elever på en lärare. / <p>Godkänt datum 2021-01-17</p>
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:miun-41654 |
| Date | January 2021 |
| Creators | Jensen, Mikaela |
| Publisher | Mittuniversitetet, Institutionen för humaniora och samhällsvetenskap |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0024 seconds