Ett syfte med denna uppsats var att undersöka om det går att validera det för svenska förhållanden nya skattningsinstrumentet Score-15 (Stratton, P., Bland, J., Janes, E & Lask, J. 2010) i förhållande till skattningsinstrumentet Familjeklimat (Hansson, 1989). Ytterligare syften med uppsatsen var att söka svar på frågorna om det är möjligt att med Score-15 urskilja gruppen familjer som söker familjebehandling från en normalgrupp (Erneroth Hånell & Karhatsu, 2016), samt om det går att mäta förändring av familjefunktionen hos familjer genom skattningar före- och efter familjebehandlingen? Studien är kvantitativ utifrån ett material bestående av totalt 34 familjer som själva sökt familjebehandling hos en av två familjeenheter i Uppland. Familjemedlemmarna har var för sig fyllt i skattningsformulären Score-15 och Familjeklimat vid två tillfällen: innan familjebehandlingen inletts och efter avslutad behandling eller efter tre månader. Resultaten av studien visar att Score-15 och Familjeklimat är valida skattningsinstrument. Det är möjligt att med hjälp av Score-15 skilja ut de familjer som sökt familjebehandling från en normalgrupp samt att Score-15 även kan mäta en förändrad familjefunktion / This thesis has three aims. Firstly, to examine whether the assessment instrument Score-15 (Stratton, Bland, Janes, & Lask, 2010), hitherto unfamiliar in Sweden, can be validated in comparison with the Swedish assessment instrument Familjeklimat (Hansson, 1989). Secondly, to ascertain whether Score-15 can be used in order to distinguish families who seek family treatment from a normal group (Erneroth Hånell & Karhatsu, 2016). Thirdly, we have examined whether it is possible to measure changes in the ways families function by performing assessments with Score-15 before and after family treatment. We have performed a quantitative study based on material acquired through our work with 34 families who applied on their own initiative to two family treatment units in Uppland county, Sweden. Each family member completed the assessment questionnaires in Score-15 and Familjeklimat twice – once before initiation of family treatment, and once either after the completed course of treatment, or three months after treatment started. Our results demonstrate that both Score-15 and Familjeklimat are valid assessment instruments. We have also been able to show that Score-15 can be used to distinguish between families who seek treatment from a normal group, and that Score-15 is capable of measuring changes in family functioning.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:liu-135479 |
| Date | January 2016 |
| Creators | Sturesson-Ljungblad, Yvonne, Thurfjell Klein, Anna |
| Publisher | Linköpings universitet, Institutionen för klinisk och experimentell medicin, Linköpings universitet, Institutionen för klinisk och experimentell medicin |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0016 seconds