I detta arbete har vi undersökt hur terapeuter som behandlar våldsutsatta kvinnor beskriver sitt behandlingsarbete, sina förståelser av våld och sitt terapeutiska förhållningssätt, samt hur dessa förståelser och förhållningssätt förvaltas i deras terapeutiska praktik. Utgångspunkten har varit kritiska och feministiska perspektiv på psykologi och psykologisk praktik. Sex semi-strukturerade intervjuer ligger till grund för datainsamlingen. Data har analyserats med diskursivt färgad tematisk analys, vilket resulterade i temana Den kritiska hållningen och Den kliniska hållningen. Vi tolkar det som att informanterna i sina utsagor under de två temana tillskriver feminism, genusvetenskap och maktstrukturer olika legitimitet som kunskapsfält. I temat Den kritiska hållningen, utanför terapirummet, samlades tal om dessa områden som kunskap. I Den kliniska hållningen, innanför terapirummet, samlades ambivalent tal om dessa feministiska kunskapsfält; de tillskrivs inte samma tyngd. De subjektspositioner som blir möjliga för dem att inta tycks avhängigt den legitimitet terapeuterna tillskriver de kritiska- och feministiska perspektiven i de två temana. I diskussionen resonerar vi kring vilka konsekvenser detta kan innebära för terapiarbetet samt varför det tycks problematiskt att integrera kritiska- och feministiska perspektiv i psykoterapeutiskt behandlingsarbete. Vi drar slutsatsen att det behövs en organiserad kritisk rörelse för en etisk utveckling inom psykologi och psykoterapi i Sverige.
Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:umu-81938 |
Date | January 2012 |
Creators | Narvola, Julia, Skarin, Fanny |
Publisher | Umeå universitet, Institutionen för psykologi, Umeå universitet, Institutionen för psykologi |
Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
Language | Swedish |
Detected Language | Swedish |
Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
Format | application/pdf |
Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0021 seconds