Genom den minskade kontantanvändningen i Sverige tappar Riksbanken allt mer sin roll och handlingsförmåga på finansmarknaden och Riksbanken har därför föreslagit ett införande av en digital centralbanksutgiven valuta, så kallad e-krona, som ett sätt för att bibehålla den statliga närvaron på marknaden. För närvarande arbetar Riksbanken med ett pilotprojekt som innebär att man under två års tid konstruerar e-kronan genom olika tekniker. Huruvida e-kronan kommer att implementeras i framtiden är ett politiskt beslut som kommer att fattas av riksdagen. E-kronan ska utgöra ett komplement till sedlar och mynt och är tänkt att underlätta för utsatta grupper i samhället som idag upplever en problematik med dagens digitala betalningslösningar. Man har identifierat brister i dagens betallösningar i beredskap av en krissituation. Tanken är därför att konstruera en parallell el- och bredbandsinfrastruktur som en ytterligare plattform för att öka den samlade beredskapen på betalmarknaden. En centralbanksutgiven digital valuta, så kallad CBDC, diskuteras även internationellt i flera andra länder. Sverige har dock kommit långt i sin process och vid en implementering skulle man bli den första centralbanken i världen med att ge ut en digital valuta. Med anledning av att det inte finns några tidigare exempel av en CBDC är det svårt att förutse vilka effekter e-kronan kan medföra. Syftet med studien är därför genom en kvalitativ undersökning analysera och jämföra hur svenska storbanker samt statliga aktörer uppfattar risker och möjligheter med e-kronan genom åtta semi-strukturerade intervjuer. Två delsyften kommer även att besvaras, respondenternas inställning till e-kronan samt om de ser någon fördel med att som land vara först med en implementering av en CBDC. Studien finner att det råder delade meningar när det kommer till respondenternas inställning till e-kronan, som verkar domineras av en negativ inställning till e-kronan. Likaså upplever vi att det bland respondenterna är övervägande negativa faktorer med att som land vara först med att implementera en CBDC. Vår slutsats är att likviditetsrisken, valutakurspåverkan samt säkerheten är de största riskerna med e-kronan enligt respondenterna i studien, där likviditetsrisken är den mer betydande risken än de övriga, baserat på respondenternas svar. Den empiriska undersökningen visar även att utsatta grupper i samhället, beredskapen och den statliga närvaron på betalmarknaden är de största möjligheterna med e-kronan som betonas av respondenterna, där beredskapen anses vara mer betydande än de övriga möjligheterna.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:umu-160889 |
| Date | January 2019 |
| Creators | Eriksson, Malin, Grundström, Johanna |
| Publisher | Umeå universitet, Företagsekonomi, Umeå universitet, Företagsekonomi |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0025 seconds