Motstånd till förändring och konflikter kring vari nyttan ligger och vilket värde som ett förändrat arbetssätt kan generera handlar ofta om oförståelse. Men när en engagerar sig i någonting, och därigenom börjar förstå sig på det, så införs struktur och mening i det okända som vidare genererar ett kognitivt ramverk. Förståelse byggs upp om varför en övergång från ett nuläge till ett börläge är av värde. Studiens syfte uppkom efter att en processkartläggning genomförts som väckte intresset för ämnet. Detta mynnade sedan ut i att undersöka hur en processkartläggning och visualisering i form av processgrafer kan främja meningsskapande och underlätta vid adoption av informationsteknologi på mikronivå. Studien har genomförts med en kvalitativ forskningsansats där teorin har riktat sig mot förändringen, närmare bestämt hur förändring sker och hur det ser ut vid ett införande av ny informationsteknologi samt vilka konsekvenser det kan ha. Detta har sedan studerats med hjälp av Karl E. Weicks sense making theory. Konklusionen är att den aktivitet som en processkartläggning är samt visualiseringen i form av processgrafer, anses stödja cykeln hos individers meningsskapande. Meningsskapandet i sin tur föreslås kunna hantera den oförståelse, rädsla och oro som ett införandeprojekt kan generera, vilket i sin tur underlättar individers adoption.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:kau-54955 |
| Date | January 2017 |
| Creators | Eriksson Mårs, Elin |
| Publisher | Karlstads universitet, Handelshögskolan |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0025 seconds