Biogas is a renewable form of energy that can be produced by a various type of organic materials. In order to reduce the proportion of fossil fuel emissions bioenergy is seen as a future energy source that can be used for different purposes. This report studies biogas from gasification and the purpose has been to investigate the potential for increased biogas production from agriculture and forestry by doing a sociotechnical system study. The study is focusing on a restricted area outside of Uppsala, Sweden, and has been carried out in two parts. The first part consists of calculation of the biomass potential in the area. The second part investigates the social factors of the bioenergy system and interviews are used to study relevant actors in the area. Social barriers are crucial to the realization of technical potentials, and are therefore important to identify. The result shows that there are some areas that need further development to fulfil the bioenergy potential in the area. All farmers and foresters say that the market is the most important factor for the bioenergy future. The result shows that the reliance for politicians and energy companies need to be increased in all parts of the system. There is also a need for long-term political guidelines at a global and local level. The information and knowledge exchanges about bioenergy need to increase between all actors involved in the system. This implies for example farmers, foresters, researchers, politicians and energy companies. Among these, new networks and collaboration need to be developed. There is also a need to develop more commercially viable technologies throughout the system to promote the development of a future bioenergy system. The result however, shows a large interest in bioenergy from farmers and foresters and a willingness to invest in future bioenergy projects which creates an advantageous starting point for the bioenergy system development.

Den huvudsakliga arbetsmiljön bland Sveriges yrkesverksamma är i dag digital och den vanligaste sjukskrivningsorsaken är besvär som tidigare forskning har visat kan orsakas av brister i den digitala arbetsmiljön. Trots detta är digital arbetsmiljö som forskningsområde relativt nytt och outforskat och ny forskning efterfrågas för att utöka kunskapsbasen. Syftet med denna studie är att undersöka hur de anställda på en arbetsplats upplever sin digitala arbetsmiljö ur deras perspektiv som slutanvändare samt hur de upplever att den digitala arbetsmiljön påverkas av införandet av ett ärendehanteringssystem. Metoden för studien är en fallstudie med kvalitativ datainsamling i form av individuella semistrukturerade intervjuer av de anställda på en arbetsplats. Intervjuerna låter respondenterna utveckla sina resonemang kring hur de upplever sin digitala arbetsmiljö, hur de tror att de kommer att påverkas av införandet och vilka möjligheter de upplever att de har att påverka sin digitala arbetsmiljö. Resultatet analyseras med en deduktiv kategorisering som utgår från en socioteknisk modell för utvärdering av informationssystem. Komplexiteten i den digitala arbetsmiljön tydliggörs och analysen resulterar i att fem övergripande problemområden identifieras.    De fem problemråden som identifieras är frågan om ansvar och att ta den digitala arbetsmiljön på allvar, medvetenheten om digitala arbetsmiljöfrågor, avsaknaden av en helhetssyn på digital arbetsmiljö, bristen på information i samband med införandet och känslan av maktlöshet hos de anställda. Problemområden diskuteras utifrån undersökningens kontext och jämförs och förklaras med hjälp av teorier och tidigare forskning om digital arbetsmiljö och socioteknisk teori. Slutsatsen som dras av den här studien är att det finns flera brister i arbetet med digital arbetsmiljö på den undersökta arbetsplatsen och att alla problemområden som har identifierats påverkar slutanvändares upplevda maktlöshet. Vidare konstateras att den digitala arbetsmiljön består av sociala och tekniska dimensioner som påverkar varandra och studiens resultat tyder på att det krävs en holistisk syn på digital arbetsmiljö för att åtgärda de problemområden som identifierats.

The Swedish Transport Administration, which is the contractor of this study, has, after the first years of delivering BIM surveys, experienced that their expectations for the delivery of BIMsurveys have not been met. The purpose of this study is to investigate what factors may cause the contractor and consultants to fail to reach a consensus on the process and how to synchronise the consultant's process with the contractor so that the quality of the deliveries becomes moresatisfactory based on the contractor's requirements. The purpose of the study is to analyse, from a sociotechnical perspective, and identify the factorsrequired to obtain an effective BIM survey process. The questions are what expectations and experiences the Swedish Transport Administration hasas a contractor of deliveries of BIM surveys relating to communication, technology and processes, as well as what expectations and experiences the consultants have from the implementation of the Swedish Transport Administration's requirements for the BIM surveys relating to communication, technology and processes. Interviews have been conducted with informants both from the Swedish Transport Administration and from different consultancy companies. The result shows that the process is still very immature. The technology exists but the knowledge of what BIM is and understanding of the benefit of the process is insufficient. The study concludes by suggesting how the future implementation work should look from a sociotechnical perspective. / Trafikverket som är beställare till den här studien har, efter de första åren med leveranser av BIM- projekteringar, upplevt att deras förväntningar på leveranserna av BIM- projekteringar inte uppfylls. Avsikten med den här studien är att undersöka vilka faktorer som kan orsaka att beställaren och konsulterna inte verkar inneha en samsyn gällande processen, och på vilket sätt man skulle kunna synkronisera konsultens process med beställarens, så att kvaliteten på leveranserna blir mer tillfredsställande utifrån beställarens krav. Syftet med studien är att, utifrån ett sociotekniskt perspektiv, analysera och identifiera vilka faktorer som krävs för att erhålla en effektiv BIMprojekteringsprocess. Frågeställningarna är vilka förväntningar och upplevelser Trafikverket har som beställare på leveranserna av BIM- projekteringarna avseende kommunikation, teknik och process, samt vilka förväntningar och upplevelser konsulterna har av implementeringen av Trafikverkets krav på BIM- projekteringarna avseende kommunikation, teknik och process. Intervjuer har utförts tillsammans med informanter både från Trafikverket och från olika konsultbolag. Resultatet visar att processen fortfarande är mycket omogen. Tekniken finns men kunskapen om vad BIM är och förståelse för nyttan av processen är otillräcklig. Studien avslutas med att ge förslag på hur det kommande implementeringsarbetet bör se ut från ett sociotekniskt perspektiv. Nyckelord: BIM, Implementering, Socioteknisk systemteori

This thesis discusses and analyses the existence of two different perspectives, a social and a technical one, in Library and Information Science (LIS). Most of the time the division between these perspectives seems to result in research only using either of them. This can be a problem when studying complex phenomena. We therefore see a need for a metatheory that unites the social and the technical. By presenting and analysing all doctoral dissertations published at the Swedish School of Library and Information Science (SSLIS) 1993-2005, we try to detect and critically discuss the dichotomy between the two perspectives. The analysis of the dissertations is done with an Actor-network theory (ANT) perspective. The outcome is that most of the dissertations are written using either a social or a technical perspective, though not all of them. As a way out of the division between the social and the technical, we discuss the possibilities for ANT as a new metatheory for LIS. A few examples of international ANT writings in LIS are also presented briefly to show the possibilities of that metatheory. / Uppsatsnivå: D

The background to this report is the author’s ambition to understand individuals’ work situation, how it’s formed in interaction between the individual and factors in the work-setting. Such an ambition is well in line with the concept of Human-Technology-Organization (HTO), a cross-scientific approach that puts a system-oriented perspective on how human, technolog-ical and organizational factors interact within work systems. The aim of this report was to explore managers’ work-situation and generate an understanding of it from an HTO-perspective by using an organizational model as a framework for an interview guide and to analyze the work situation from an HTO-perspective following the ques-tions at issue: 1. How does the managers experience their work situation? 2. How can an HTO-perspective contribute to the understanding and potential of im-provement of the work situation? The organizational model used in the report is Porras & Robertson’s (1992) "Factors constituting the organizational work setting". The model summarizes and describes the organiza-tional, social, physical and technological factors that up until 1992 had been identified by contemporary research within the "Organizational Development" field as important for organizational change. Four managers’ work situation was studied at the company Södra Cell Mörrum. The report’s methodological approach is of an explorative qualitative nature and has been conducted by the design of an interview guide based on the organizational model described above and semi structured interviews to explore the managers’ work situation. The results give a detailed description of how the managers experience their work situation och how it is affected by the interaction of the factors human-technlogy-organization. In analysis, it’s illustrated how: - the organization’s strategies and structure in interaction with the work flow and tech-nology contributes to the managers’ exposure of stress in their work-situation. - the organizational structure interacts with the individual and vice versa, how the managers’ fuzzy work-description contributes to how they themselves in interaction with other parts of the organization define it and creates informal organizational structure an interaction processes. - the use of technology is affected by its design, by how the organization reinforces its use and by individual characteristics. It has been shown how technology affects the organization’s strategical effort and disposition. - organizational factors such as goals and reward systems interacts with and affect behaviors at the workplace. The analysis also shows how informal aspects of the organization, such as it’s history and culture affects behaviors. The conclusions of the report are: -that an HTO-perspective is a suitable approach to create a broad understanding of the factors which interaction affects work systems. Such an understanding constitutes a good starting point for development and improvement of work systems. - that the result encourages further use and development of the methodological approach of using Porras & Robertsons’ model as a framework for an understanding of the individuals’ work situation. / Bakgrunden till examensarbetet är författarens ambition att förstå människors arbetssituation, hur den skapas i samspel mellan individen och faktorer i dennes arbetsmiljö. En sådan ambition ligger väl i linje med MTO (människa-teknik-organisation), ett tvärvetenskapligt koncept som anlägger ett systemperspektiv på hur mänskliga, tekniska och organisatoriska faktorer interagerar i arbetssystem. Syftet med examensarbetet var att undersöka chefers arbetssituation och skapa förståelse för den ur ett MTO-perspektiv genom att använda en organisationsmodell som grund för en intervjuguide samt att analysera arbetssituationen ur ett MTO-perspektiv utifrån följande frågeställningar: 1. Hur upplever cheferna sin arbetssituation? 2. Hur kan ett MTO-perspektiv öka förståelsen för och förbättringspotentialen i arbetssituationen? Den organisationsmodell som använts är Porras & Robertsons (1992) "Factors constituting the organizational work setting" Modellen sammanfattar och beskriver de organisatoriska, sociala, fysiska och tekniska faktorer som fram till 1992 hade identifierats av befintlig forskning inom "Organizational development" som viktiga för organisationsförändring. Fyra chefers arbetssituation studerades på företaget Södra Cell Mörrum. Metodansatsen för studien är av explorativ kvalitativ karaktär och har genomförts genom utformandet av en intervjuguide baserad på ovan nämnda organisationsmodell samt semistrukturerade intervjuer för att undersöka chefernas arbetssituation. Resultaten ger en utförlig beskrivning av hur cheferna upplever sin arbetssituation och hur den påverkas av interaktionen mellan systemkomponenterna människa-teknik-organisation. I analyser åskådliggörs hur: – organisationens strategier och struktur i interaktion med arbetsflödet och tekniken bidrar till att cheferna exponeras för stress i sin arbetssituation. – organisationsstrukturen samspelar med människan och vice versa, hur chefernas otydliga befattningsbeskrivning bidrar till att de själva i samspel med andra delar av organisationen utformar den och skapar en informell organisationsstruktur och interaktionsprocesser. – användandet av teknik påverkas av hur tekniken är utformad, hur organisationen förstärker användandet och av individuella egenskaper hos människan. Det åskådliggörs hur tekniken påverkar organisationens strategiska arbete och disposition. – organisatoriska faktorer som mål och incitamentssystem interagerar och påverkar beteenden på arbetsplatsen. Analysen påvisar också hur informella sidor av organisationen, som historia och kultur påverkar beteenden. Slutsatserna för examensarbetet är: – att ett MTO-perspektiv är ett lämpligt angreppssätt för att skapa en bred förståelse för de faktorer vars samspel påverkar arbetssystem. En sådan förståelse utgör en god plattform att utgå ifrån vid utveckling och förbättring av arbetssystem. – att resultatet uppmuntrar till en vidare användning och utveckling av metodansatsen att använda Porras & Robertsons modell som grund för förståelse av medarbetares arbetssituation.

Tidigare studier har visat att digitalisering har påverkat hela samhället, inte minst när detkommer till olika organisationer. Digitalisering kan beskrivas som ett skifte av informationfrån analogt till digitalt. Digitalisering i organisationer innebär tillämpning av ny digitalteknik, system och lösningar för att göra verksamheterna mer moderna, effektiva och flexibla. Syftet med denna studie är att undersöka och förklara hur digitaliseringen påverkar redovisningsarbetet inom små redovisningsbyråer. Vidare är syftet att beskriva hur långt små redovisningsbyråer har kommit med digitalisering. För att uppnå studiens syfte har en kvalitativ metod med en abduktiv forskningsansats tillämpats. Data har samlats in genom semistrukturerade intervjuer som analyserades med hjälp av en tematisk analys. Totalt har sju redovisningsekonomer från sju olika små redovisningsbyråer intervjuats. Utifrån studiens resultat är slutsatsen att redovisningsarbetet har blivit påverkad av digitalisering och det har underlättat samt effektiviserat redovisningsprocesserna. Lönsamheten har ökat tack vare digitalisering, kommunikationen har blivit säkrare och arbetet är mer flexibelt än någonsin där redovisningsarbetet inte längre påverkas av geografiska begränsningar. Studiens teoretiska bidrag till den befintliga litteraturen anses vara att den institutionella teorins isomorfismer kan förklara hur digitalisering har institutionaliserats inom små redovisningsbyråer. Vidare avser studiens teoretiska bidrag även den sociotekniska teorin som förklarar samspelet mellan människor och att tekniken är viktig för en hög funktionalitet. Studien visar att samspelet i hög grad är uppnått, men att det fortfarande finns brister som bromsar in en del av samspelet.

The following thesis investigates how Transportstyrelsen, a Swedish authority, can use chatbots in their customer service to increase effectivity, save resources and be more available to their customers. Therefore, this report aims to map the effects a chatbot-implementation would have on Transportstyrelsen’s business and what technical and organisational factors that contribute to a successful implementation of the chatbot. To answer these questions, a qualitative approach has been used where participants from other authorities have been interviewed about their chatbot-implementations. The experiences from Skatteverket, Pensionsmyndigheten and Lantmäteriet are compared to the situation on Transportstyrselsen with the help from socio-technical theory, diffusion theory and change management theory. The discussion concludes that the difficulties with the implementation does not lie with the technology itself and that Transportstyrelsen should allocate a lot of time for AI-trainers, include people from the legal, communication, and IT divisions in the implementation team, have an interagency strategy, vision and goal, prepare for measurements, share the progress with the organisation, include the sceptics in the development and consider the benefits of using the same chatbot algorithm as the other authorities.

Teknisk utveckling har varit en drivande kraft för effektivisering av organisationer genom historien. I takt med denna effektivisering har även arbetssätt och krav på anställda förändrats vilket har lett till ett behov av att strukturerat hantera personalrelaterade frågor. Utifrån detta har human resources (HR) som organisatorisk funktion vuxit fram. Den tekniska utvecklingen fortsätter och idag används tekniska lösningar som verktyg för många av organisationens funktioner. Dock menar tidigare forskning att HR inte hänger med i denna utveckling vilket påverkar HR-funktionens roll i organisationen och är en utmaning idag och framöver. En uppmärksammad teknisk lösning idag, i form av en uppsättning teknikbaserade vertyg, aktiviteter och arbetssätt, som anses kunna hjälpa HR som funktion att ta nästa steg i utvecklingen är people analytics. Syftet med denna studie är att öka förståelsen för people analytics i Sverige, vilka effekter som eftersträvas samt vilka möjligheter och utmaningar som finns för att uppnå dessa effekter. Detta grundar sig i att det finns ett behov av empiriskt grundad forskning i en svensk kontext eftersom det finns en avsaknad av detta idag. Genom tillämpning av en kvalitativ surveyundersökning av tolkande karaktär med semistrukturerade intervjuer framkommer ett empiriskt material som analyseras med hjälp av tidigare forskning och socioteknisk teori. Studien visar att people analytics är en uppsättning aktiviteter som är värdefulla för såväl organisationer som HR-funktioner eftersom det möjliggör evidensbaserat strategiskt arbete, med data och statistik som grund, i personalrelaterade frågor. Genom att använda people analytics kan organisationer följa upp sitt personalrelaterade arbete på ett mer strukturerat sätt och HR som funktion har även fått ökad legitimitet i organisationen på grund av detta. Däremot finns det ett antal komplext sammanflätade faktorer som idag agerar hindrande för att people analytics ska nå sin fulla potential i svenska organisationer, dessa faktorer återfinns både i sociala och tekniska aspekter av arbetet med people analytics. Genom att skapa förståelse för varför dessa faktorer påverkar användandet och effekterna av people analytics bidrar denna studie med värdefulla insikter för både praktiker och akademiker. Dessa insikter handlar om hur arbetet med people analytics kan uppnå de långsiktiga mål och syften som finns både inom forskning och hos svenska organisationer.

It is agreed that greenhouse gas (GHG) emissions from energy and transport systems must be reduced. Technical means exist to reduce GHG emissions from these sources. However, these emission-reduction measures are not implemented to a high enough degree. In this thesis, it is assumed that this is because the reduction of GHG emissions from energy and transport systems is a wicked problem. Unlike a tame problem, which has an unambiguous definition and a finite number of well-defined solutions, a wicked problem is difficult to define, and its solutions are often intertwined with the problem. The “wickedness” of a wicked problem lies in the extreme difficulty of solving the problem, rather than in the problem itself. In this thesis, the wicked problem of reducing GHG emissions from energy and transport systems is studied by applying a sociotechnical systems approach to the introduction of renewable vehicle fuels, the production and use of biogas, the introduction of electric vehicles, and the sustainability of district heating. In addition, this thesis discusses how energy issues are approached in different contexts, and what implications different actions can have on GHG emissions. The analysis shows that a sociotechnical approach to energy systems analysis can offer insights with regard to how system boundaries are handled within GHG-emission assessments and energy and transport policy. By problematising the use of system boundaries in GHG-emission assessments, this thesis explains how attempts to reduce GHG emissions could add to the wicked problem of GHGemission reductions from energy and transport systems. GHG-emission assessments can give very different results depending on system boundaries. While these results can be used in attempts to solve this wicked problem, they can also contribute to complicating it. As solutions to wicked problems are mainly found in policy, the use of system boundaries in policy is studied. Results show that narrow system boundaries in energy and transport policy can hamper sustainable development of energy and transport systems. The use of wider system boundaries could facilitate approaches to solve the wicked problem of reducing GHG emissions from energy and transport systems by making the consequences and effects of policy actions more clearly visible. / Det är välkänt att energi- och transportsystemens utsläpp av växthusgaser måste minska. Tekniska förutsättningar för att minska utsläppen av växthusgaser från användning av energi och transporter existerar. Ändå genomförs inte åtgärder för att minska utsläpp av växthusgaser i tillräcklig utsträckning. I föreliggande avhandling antas detta bero på att minskandet av utsläpp av växthusgaser från energi- och transportsystem är ett ’wicked problem’. Ett sådant problem är svårdefinierat och motståndskraftigt mot lösningar, eftersom lösningarna ofta är sammanflätade med problemet. I avhandlingen studeras frågan om hur utsläpp av växthusgaser från energi- och transportsystem kan minska. Introduktion av förnybara drivmedel, produktion och användning av biogas, introduktion av elbilar, samt hållbarhet i fjärrvärmesystem är områden som studeras med hjälp av ett sociotekniskt angreppssätt. Detta innebär att teknik studeras som en integrerad del av samhället, där teknik både påverkar och påverkas av aktörer och sociala strukturer. Analysen visar att ett sociotekniskt angreppssätt kan ge insikter om hur systemgränser hanteras inom energisystemforskning samt inom energi- och transportpolicy. Värderingar av växthusgasutsläpp, som utförs inom energisystemforskning, kan ge vitt skilda resultat beroende på hur det studerade systemet avgränsats. Resultaten kan användas i försök att minska utsläpp av växthusgaser från energi- och transportsystem, men detta kan leda till att problemet försvåras ytterligare. I avhandlingen förklaras detta genom problematisering av systemavgränsningar i värderingar av växthusgasutsläpp. Eftersom lösningar på ’wicked problems’ oftast återfinns inom policy, studeras även systemavgränsningar i policy. Det visas att snäva systemgränser inom energi- och transportpolicy kan hindra hållbar utveckling av energi- och transportsystem. Vidgade systemgränser skulle kunna underlätta ansatser att minska utsläpp av växthusgaser från energi och transportsystem genom att synliggöra konsekvenser och effekter av policyåtgärder.

Motstånd till förändring och konflikter kring vari nyttan ligger och vilket värde som ett förändrat arbetssätt kan generera handlar ofta om oförståelse. Men när en engagerar sig i någonting, och därigenom börjar förstå sig på det, så införs struktur och mening i det okända som vidare genererar ett kognitivt ramverk. Förståelse byggs upp om varför en övergång från ett nuläge till ett börläge är av värde. Studiens syfte uppkom efter att en processkartläggning genomförts som väckte intresset för ämnet. Detta mynnade sedan ut i att undersöka hur en processkartläggning och visualisering i form av processgrafer kan främja meningsskapande och underlätta vid adoption av informationsteknologi på mikronivå. Studien har genomförts med en kvalitativ forskningsansats där teorin har riktat sig mot förändringen, närmare bestämt hur förändring sker och hur det ser ut vid ett införande av ny informationsteknologi samt vilka konsekvenser det kan ha. Detta har sedan studerats med hjälp av Karl E. Weicks sense making theory. Konklusionen är att den aktivitet som en processkartläggning är samt visualiseringen i form av processgrafer, anses stödja cykeln hos individers meningsskapande. Meningsskapandet i sin tur föreslås kunna hantera den oförståelse, rädsla och oro som ett införandeprojekt kan generera, vilket i sin tur underlättar individers adoption.