The Swedish Transport Administration, which is the contractor of this study, has, after the first years of delivering BIM surveys, experienced that their expectations for the delivery of BIMsurveys have not been met. The purpose of this study is to investigate what factors may cause the contractor and consultants to fail to reach a consensus on the process and how to synchronise the consultant's process with the contractor so that the quality of the deliveries becomes moresatisfactory based on the contractor's requirements. The purpose of the study is to analyse, from a sociotechnical perspective, and identify the factorsrequired to obtain an effective BIM survey process. The questions are what expectations and experiences the Swedish Transport Administration hasas a contractor of deliveries of BIM surveys relating to communication, technology and processes, as well as what expectations and experiences the consultants have from the implementation of the Swedish Transport Administration's requirements for the BIM surveys relating to communication, technology and processes. Interviews have been conducted with informants both from the Swedish Transport Administration and from different consultancy companies. The result shows that the process is still very immature. The technology exists but the knowledge of what BIM is and understanding of the benefit of the process is insufficient. The study concludes by suggesting how the future implementation work should look from a sociotechnical perspective. / Trafikverket som är beställare till den här studien har, efter de första åren med leveranser av BIM- projekteringar, upplevt att deras förväntningar på leveranserna av BIM- projekteringar inte uppfylls. Avsikten med den här studien är att undersöka vilka faktorer som kan orsaka att beställaren och konsulterna inte verkar inneha en samsyn gällande processen, och på vilket sätt man skulle kunna synkronisera konsultens process med beställarens, så att kvaliteten på leveranserna blir mer tillfredsställande utifrån beställarens krav. Syftet med studien är att, utifrån ett sociotekniskt perspektiv, analysera och identifiera vilka faktorer som krävs för att erhålla en effektiv BIMprojekteringsprocess. Frågeställningarna är vilka förväntningar och upplevelser Trafikverket har som beställare på leveranserna av BIM- projekteringarna avseende kommunikation, teknik och process, samt vilka förväntningar och upplevelser konsulterna har av implementeringen av Trafikverkets krav på BIM- projekteringarna avseende kommunikation, teknik och process. Intervjuer har utförts tillsammans med informanter både från Trafikverket och från olika konsultbolag. Resultatet visar att processen fortfarande är mycket omogen. Tekniken finns men kunskapen om vad BIM är och förståelse för nyttan av processen är otillräcklig. Studien avslutas med att ge förslag på hur det kommande implementeringsarbetet bör se ut från ett sociotekniskt perspektiv. Nyckelord: BIM, Implementering, Socioteknisk systemteori

The background to this report is the author’s ambition to understand individuals’ work situation, how it’s formed in interaction between the individual and factors in the work-setting. Such an ambition is well in line with the concept of Human-Technology-Organization (HTO), a cross-scientific approach that puts a system-oriented perspective on how human, technolog-ical and organizational factors interact within work systems. The aim of this report was to explore managers’ work-situation and generate an understanding of it from an HTO-perspective by using an organizational model as a framework for an interview guide and to analyze the work situation from an HTO-perspective following the ques-tions at issue: 1. How does the managers experience their work situation? 2. How can an HTO-perspective contribute to the understanding and potential of im-provement of the work situation? The organizational model used in the report is Porras & Robertson’s (1992) "Factors constituting the organizational work setting". The model summarizes and describes the organiza-tional, social, physical and technological factors that up until 1992 had been identified by contemporary research within the "Organizational Development" field as important for organizational change. Four managers’ work situation was studied at the company Södra Cell Mörrum. The report’s methodological approach is of an explorative qualitative nature and has been conducted by the design of an interview guide based on the organizational model described above and semi structured interviews to explore the managers’ work situation. The results give a detailed description of how the managers experience their work situation och how it is affected by the interaction of the factors human-technlogy-organization. In analysis, it’s illustrated how: - the organization’s strategies and structure in interaction with the work flow and tech-nology contributes to the managers’ exposure of stress in their work-situation. - the organizational structure interacts with the individual and vice versa, how the managers’ fuzzy work-description contributes to how they themselves in interaction with other parts of the organization define it and creates informal organizational structure an interaction processes. - the use of technology is affected by its design, by how the organization reinforces its use and by individual characteristics. It has been shown how technology affects the organization’s strategical effort and disposition. - organizational factors such as goals and reward systems interacts with and affect behaviors at the workplace. The analysis also shows how informal aspects of the organization, such as it’s history and culture affects behaviors. The conclusions of the report are: -that an HTO-perspective is a suitable approach to create a broad understanding of the factors which interaction affects work systems. Such an understanding constitutes a good starting point for development and improvement of work systems. - that the result encourages further use and development of the methodological approach of using Porras & Robertsons’ model as a framework for an understanding of the individuals’ work situation. / Bakgrunden till examensarbetet är författarens ambition att förstå människors arbetssituation, hur den skapas i samspel mellan individen och faktorer i dennes arbetsmiljö. En sådan ambition ligger väl i linje med MTO (människa-teknik-organisation), ett tvärvetenskapligt koncept som anlägger ett systemperspektiv på hur mänskliga, tekniska och organisatoriska faktorer interagerar i arbetssystem. Syftet med examensarbetet var att undersöka chefers arbetssituation och skapa förståelse för den ur ett MTO-perspektiv genom att använda en organisationsmodell som grund för en intervjuguide samt att analysera arbetssituationen ur ett MTO-perspektiv utifrån följande frågeställningar: 1. Hur upplever cheferna sin arbetssituation? 2. Hur kan ett MTO-perspektiv öka förståelsen för och förbättringspotentialen i arbetssituationen? Den organisationsmodell som använts är Porras & Robertsons (1992) "Factors constituting the organizational work setting" Modellen sammanfattar och beskriver de organisatoriska, sociala, fysiska och tekniska faktorer som fram till 1992 hade identifierats av befintlig forskning inom "Organizational development" som viktiga för organisationsförändring. Fyra chefers arbetssituation studerades på företaget Södra Cell Mörrum. Metodansatsen för studien är av explorativ kvalitativ karaktär och har genomförts genom utformandet av en intervjuguide baserad på ovan nämnda organisationsmodell samt semistrukturerade intervjuer för att undersöka chefernas arbetssituation. Resultaten ger en utförlig beskrivning av hur cheferna upplever sin arbetssituation och hur den påverkas av interaktionen mellan systemkomponenterna människa-teknik-organisation. I analyser åskådliggörs hur: – organisationens strategier och struktur i interaktion med arbetsflödet och tekniken bidrar till att cheferna exponeras för stress i sin arbetssituation. – organisationsstrukturen samspelar med människan och vice versa, hur chefernas otydliga befattningsbeskrivning bidrar till att de själva i samspel med andra delar av organisationen utformar den och skapar en informell organisationsstruktur och interaktionsprocesser. – användandet av teknik påverkas av hur tekniken är utformad, hur organisationen förstärker användandet och av individuella egenskaper hos människan. Det åskådliggörs hur tekniken påverkar organisationens strategiska arbete och disposition. – organisatoriska faktorer som mål och incitamentssystem interagerar och påverkar beteenden på arbetsplatsen. Analysen påvisar också hur informella sidor av organisationen, som historia och kultur påverkar beteenden. Slutsatserna för examensarbetet är: – att ett MTO-perspektiv är ett lämpligt angreppssätt för att skapa en bred förståelse för de faktorer vars samspel påverkar arbetssystem. En sådan förståelse utgör en god plattform att utgå ifrån vid utveckling och förbättring av arbetssystem. – att resultatet uppmuntrar till en vidare användning och utveckling av metodansatsen att använda Porras & Robertsons modell som grund för förståelse av medarbetares arbetssituation.

Artificial intelligence (AI) holds immense potential to revolutionize the global food system, driving sustainability, enhancing efficiency, and addressing food security challenges. However, the successful integration of AI in the food system demands a deep understanding of the complex interplay between technology, social factors, economic considerations, and ethical implications. This study explores the opportunities and challenges in implementing AI technologies within the Swedish food system, focusing on primary production. The research utilizes an expanded Socio-Technical System Theory (STST) framework, incorporating economic and ethical dimensions alongside the traditional social and technical levels. Literature review and semi-structured interviews provide insights into the dynamics of AI adoption in the Swedish context. The findings reveal that AI adoption in the Swedish food system is currently in the early adopter phase, with broad range applications. However, the study also uncovers significant barriers to widespread AI adoption, including the lack of suitable business models, fragmented data sharing infrastructures, and ethical concerns surrounding data privacy and ownership.  The analysis emphasizes the need for developing user-friendly interfaces, leveraging narrow AI applications, and establishing seamless data flow across the food value chain. The study contributes to the theoretical development of the Socio-Technical System Theory framework by demonstrating the importance of incorporating economic and ethical dimensions in understanding the complex dynamics of AI adoption in socio-technical systems. The findings also have practical implications for policymakers, industry actors, and researchers, emphasizing the significance of context-specific AI development, as well as the need for collaborative innovation processes. The research acknowledges its limitations, including the focus on primary production and the reliance on qualitative methods, and identifies potential areas for future research, such as comparative analyses across different food sectors and the use of quantitative approaches.  In conclusion, this study provides a timely and critical contribution to the understanding of AI's role and potential in transforming the Swedish food system. It indicates the need for developing suitable business plans, establishing data sharing platforms, and ensuring a harmonized data flow to harness the benefits of AI while navigating its challenges and risks, paving the way for a more sustainable and resilient food future. / Artificiell intelligens (AI) har enorm potential att revolutionera det globala livsmedelssystemet, driva hållbarhet, förbättra effektiviteten och hantera livsmedelssäkerhetsutmaningar. Men en framgångsrik integration av AI i livsmedelssystemet kräver en djup förståelse för det komplexa samspelet mellan teknik, sociala faktorer, ekonomiska överväganden och etiska implikationer. Denna studie utforskar möjligheterna och utmaningarna med att implementera AI-teknologier inom det svenska livsmedelssystemet, med fokus på primärproduktionen. Forskningen använder ett utökat ramverk för Socioteknisk Systemteori (STST), som inkluderar ekonomiska och etiska dimensioner tillsammans med de traditionella sociala och tekniska nivåerna. Litteraturöversikt och halvstrukturerade intervjuer ger insikter i dynamiken kring AI-antagande i svensk kontext. Resultaten visar att AI-antagandet i det svenska livsmedelssystemet för närvarande befinner sig i den tidiga antagandefasen, med breda tillämpningar. Studien avslöjar dock också betydande hinder för ett utbrett AI-antagande, inklusive bristen på lämpliga affärsmodeller, fragmenterade datadelingsinfrastrukturer och etiska bekymmer kring dataintegritet och ägande. Analysen betonar behovet av att utveckla användarvänliga gränssnitt, utnyttja smala AI-applikationer och etablera sömlösa dataflöden över hela livsmedelsvärdekedjan. Studien bidrar till den teoretiska utvecklingen av Socioteknisk Systemteori genom att visa vikten av att inkludera ekonomiska och etiska dimensioner för att förstå den komplexa dynamiken kring AI-antagande i sociotekniska system. Resultaten har också praktiska implikationer för beslutsfattare, branschaktörer och forskare, och betonar betydelsen av kontextspecifik AI-utveckling samt behovet av samarbetsinriktade innovationsprocesser. Forskningen erkänner sina begränsningar, inklusive fokus på primärproduktion och beroende av kvalitativa metoder, och identifierar potentiella områden för framtida forskning, såsom jämförande analyser över olika livsmedelssektorer och användningen av kvantitativa metoder. Sammanfattningsvis ger denna studie ett aktuellt och kritiskt bidrag till förståelsen av AI roll och potential i att transformera det svenska livsmedelssystemet. Den pekar på behovet av att utveckla lämpliga affärsplaner, etablera plattformar för datadelning och säkerställa ett harmoniserat dataflöde för att utnyttja AI fördelar samtidigt som man navigerar dess utmaningar och risker, och banar vägen för en mer hållbar och motståndskraftig livsmedelsframtid.