Journalistiken har de senaste åren utmanats av digitaliseringen samt samhällsförändringar och industrin går mot en negativ trend. Detta är en fallstudie som undersöker vilka villkor och förutsättningar digitaliseringen ställer på rollen som journalist för att försöka ge ökad förståelse om hur tekniken formar framtidens journalister. Undersökningen utfördes genom kvalitativa intervjuer av journalister och redaktörer inom branschen. Teori hämtades främst från relevant litteratur inom informatik och medieteknik, vilket blev fallstudiens ryggrad. Resultatet av denna studie visar på att digitaliseringen främst ställer krav på multikompetens och flexibilitet för rollen som journalist. Digitaliseringen snarare utmanar organisationens företagskultur och journalistens personliga värderingar och ideal än omformatering av rollen. Studien pekar på att socioteknisk determinism är det som avgör framtiden för rollen som journalist och journalistiken som helhet. Således ges förslag till vidare forskning om hur samhället kan använda sig av digitaliseringen för att enklare hantera vad studien kallar “Generationscykeln”. / Journalism has in recent years been challenged by digitalisation and societal changes and the industry is moving towards a negative trend. This is a case study that examines the terms and conditions digitalisation applies to the role of journalists in order to try to gain a better understanding of how technology shapes the journalists of the future. The survey was conducted through qualitative interviews of journalists and editors in the industry. The theory was mainly derived from relevant literature in informatics and media technology, which became the backbone of the case study. The results of this study shows that digitalisation primarily sets demands on multicompetence and flexibility on the role of a journalist. Digitization challenges the organization's corporate culture and the journalist's personal values ​​and ideals rather than reformatting the role. The study points out that sociotechnical determinism is what determines the future of the role of journalist and journalism as a whole. Thus, suggestions are made for further research on how society can use digitalization to more easily manage what the study calls the "Generation Cycle”.

This undergraduate thesis discusses how a new type of workforce management system successfully can be developed from a socio-technical perspective for businesses in the home care service to adopt and benefit from the tool. To answer the question “How can companies that develop high-tech workforce management systems (WFM-systems) towards the home care sector use The technology adoption life cycle for the tool to go from innovation to industry standard?”. A qualitative method is used in the form of a case study. To collect the empirical material, semi-structured interviews were conducted with respondents from three different Swedish home companies services and a company that is developing a high-tech WFM-system for the home care sector. The substrate for the theory is based on how companies that develop high-tech WFM-systems can be inspired by The technology adoption life cycle to increase their competitiveness and avoid collapse due to the gaps that exist between different market segments and their varying needs.  Through analyzes of the collected empirical data, the authors of this thesis have concluded that the home care sector is facing a digital transformation where the implementation of high-tech WFM-systems is considered necessary. The reason behind this is that high-tech tools that use advanced algorithms for scheduling can improve resource management, while reducing costs and travel times. In order for the implementation to achieve the desired effect, these tools need to be developed in accordance with a socio-technical perspective where both home care businesses and technically able developers work together to create tools that have a positive impact on the future of the industry. / I denna uppsats diskuteras hur en ny typ av workforce management system framgångsrikt kan utvecklas utifrån ett sociotekniskt perspektiv för att verksamheter inom hemtjänsten ska anamma och dra nytta av verktyget. För att svara på frågeställningen “Hur kan verksamheter som utvecklar högteknologiska workforce management systems (WFM-system) mot hemtjänsten använda The Technology Adoption Life Cycle för att verktyget ska gå från innovation till branschstandard?” används en kvalitativ metod i form av en fallstudie. För att samla in det empiriska materialet genomfördes semistrukturerade intervjuer med respondenter från tre olika svenska hemtjänstverksamheter och ett företag som utvecklar ett högteknologiskt WFM-system mot hemtjänsten. Underlaget för teorin bygger på hur verksamheter som utvecklar högteknologiska WFM-system kan inspireras av The Technology Adoption Life Cycle för att öka sin konkurrenskraft och undvika att gå under på grund av de klyftor som finns mellan olika marknadssegment och deras varierande behov.  Genom analyser av den insamlade empirin har författarna av denna uppsats dragit slutsatsen att hemtjänsten står inför en digital transformation där implementeringen av nya högteknologiska WFM-system anses nödvändigt. Anledningen är då nya högteknologiska verktyg som använder smarta algoritmer för att schemalägga förbättrar resurshanteringen, samtidigt som kostnader och de sammanlagda restiderna minskar. För att implementationen ska skapa önskad effekt behöver verktyg utvecklas i enlighet med ett sociotekniskt perspektiv där likväl hemtjänstverksamheter och tekniskt kunniga utvecklare samarbetar för att skapa verktyg som har en positiv inverkan på branschens framtid.

Sustainability challenges is a growing concern that receives more and more attention on a global level. The aviation sector accounts for roughly 3% of the global CO2 emissions and has experienced increasing growth in demand. To address the sustainability challenges, the Swedish government has established a timeline within which it is hoped to have achieved a zero-net emission transportation sector by the year of 2045. This study aims to determine the conditions needed for hydrogen technology to take off as a measure to accelerate the decarbonisation within aviation. To identify the conditions needed for fostering hydrogen technology in the Swedish aviation industry, the frameworks multi-level perspective and business models were used to create an analytical framework upon which the analysis was based. It pertains to answering what the current perceptions regarding hydrogen technology are, and the implications of the perceptions. Also, it helps identify the conditions needed for the emergence of potential business models. The analysis was performed on data acquired through 11 semistructured interviews, as well as literature concerning hydrogen, kerosene, and sustainability. The findings showcase a consensus of hydrogen’s potential as future fuel in the aviation sector. Four main themes were used to identify the potential of hydrogen, (i) The readiness of the technology and availability of hydrogen as a scalable fuel; (ii) The perceived visibility of hydrogen over time; (iii) The sustainability aspect coupled to the use of hydrogen; (iv) The strategic actions to promote hydrogen. These build on the fact that correct knowledge is generated. However, the commitment to the hydrogen pathway is inhibited by a distinct disparity of opinion regarding the readiness of the pathway in aviation which highlights a difficulty of transferring the generated knowledge. Overall, the noted conditions that hinder the common vision of the pathway’s development regards to the cultural discourse and framing of hydrogen as well as the availability and associated cost of sustainable hydrogen. Through the establishment of networks and business models unique to the capabilities of the Swedish aviation industry an opportunity is presented for the Swedish aviation industry to position themselves as pioneers in the introduction of hydrogen to the industry. With the help from governmental actions and cross-industry applicability, functioning ecosystems can be created that will foster hydrogen technology and help achieve the set climate goals. / Hållbarhetsutmaningar är ett växande problem som får mer och mer uppmärksamhet globalt. Luftfartssektorn står för ungefär 3% av de globala koldioxidutsläppen och har upplevt en stadigt ökande efterfrågan. För att handskas med hållbarhetsutmaningarna har den svenska regeringen upprättat en tidslinje inom vilken man hoppas ha uppnått en klimatneutral transportsektor år 2045. Denna studie syftar till att bestämma de förutsättningar som krävs för att vätteknik ska starta som ett medel för att påskynda koldioxidminskningen inom flygindustrin. För att identifiera de förutsättningar som krävs för att främja vätteknologi i den svenska flygindustrin används teoretiska ramverken multinivåperspektiv och affärsmodeller för att konstruera ett analytiskt ramverk som analysen baserades på. Det analytiska ramverket svarar på vad de nuvarande uppfattningarna om vätteknologi är, och konsekvenserna av dessa uppfattningar. Dessutom hjälper ramverket att identifiera de förutsättningar som krävs för framväxten av potentiella affärsmodeller. Analysen utfördes på data som erhölls genom 11 semistrukturerade intervjuer, samt litteratur om väte, fotogen och hållbarhet. Resultaten visar enighet angående vätets potential som framtida bränsle inom flygsektorn. Fyra teman användesför att identifiera potentialen av väte (i) Teknologins beredskap och tillgängligheten av väte; (ii) Det uppfattade intresset av väte över tid; (iii) Hållbarhetsaspekter kring vätets användning; (iv) Strategiska handlingar för främjandet av väte. Dessa bygger på det faktum att korrekt kunskap om vätets potential genereras. Ändock hämmas engagemanget för väte av en tydlig åsiktsskillnad beträffande teknologins beredskap inom flygindustrin, som härstammar från svårigheter av att överföra den genererade kunskapen. Sammantaget påvisas att förhållandena som hindrar den gemensamma visionen om vätets utveckling handlar om den kulturella diskursen och inramningen av väte, samt tillgängligheten och tillhörande kostnader för hållbart väte. Genom etablering av nätverk och affärsmodeller som är unika för den svenska flygindustrins förmågor, ges den svenska flygindustrin möjligheten att positionera sig som pionjärer i införandet av väte till industrin. Med hjälp av statliga åtgärder och tillämpning över flera branscher kan fungerande ekosystem skapas som främjar vätteknik och hjälper till att uppnå de uppsatta klimatmålen.

Artificial intelligence (AI) holds immense potential to revolutionize the global food system, driving sustainability, enhancing efficiency, and addressing food security challenges. However, the successful integration of AI in the food system demands a deep understanding of the complex interplay between technology, social factors, economic considerations, and ethical implications. This study explores the opportunities and challenges in implementing AI technologies within the Swedish food system, focusing on primary production. The research utilizes an expanded Socio-Technical System Theory (STST) framework, incorporating economic and ethical dimensions alongside the traditional social and technical levels. Literature review and semi-structured interviews provide insights into the dynamics of AI adoption in the Swedish context. The findings reveal that AI adoption in the Swedish food system is currently in the early adopter phase, with broad range applications. However, the study also uncovers significant barriers to widespread AI adoption, including the lack of suitable business models, fragmented data sharing infrastructures, and ethical concerns surrounding data privacy and ownership.  The analysis emphasizes the need for developing user-friendly interfaces, leveraging narrow AI applications, and establishing seamless data flow across the food value chain. The study contributes to the theoretical development of the Socio-Technical System Theory framework by demonstrating the importance of incorporating economic and ethical dimensions in understanding the complex dynamics of AI adoption in socio-technical systems. The findings also have practical implications for policymakers, industry actors, and researchers, emphasizing the significance of context-specific AI development, as well as the need for collaborative innovation processes. The research acknowledges its limitations, including the focus on primary production and the reliance on qualitative methods, and identifies potential areas for future research, such as comparative analyses across different food sectors and the use of quantitative approaches.  In conclusion, this study provides a timely and critical contribution to the understanding of AI's role and potential in transforming the Swedish food system. It indicates the need for developing suitable business plans, establishing data sharing platforms, and ensuring a harmonized data flow to harness the benefits of AI while navigating its challenges and risks, paving the way for a more sustainable and resilient food future. / Artificiell intelligens (AI) har enorm potential att revolutionera det globala livsmedelssystemet, driva hållbarhet, förbättra effektiviteten och hantera livsmedelssäkerhetsutmaningar. Men en framgångsrik integration av AI i livsmedelssystemet kräver en djup förståelse för det komplexa samspelet mellan teknik, sociala faktorer, ekonomiska överväganden och etiska implikationer. Denna studie utforskar möjligheterna och utmaningarna med att implementera AI-teknologier inom det svenska livsmedelssystemet, med fokus på primärproduktionen. Forskningen använder ett utökat ramverk för Socioteknisk Systemteori (STST), som inkluderar ekonomiska och etiska dimensioner tillsammans med de traditionella sociala och tekniska nivåerna. Litteraturöversikt och halvstrukturerade intervjuer ger insikter i dynamiken kring AI-antagande i svensk kontext. Resultaten visar att AI-antagandet i det svenska livsmedelssystemet för närvarande befinner sig i den tidiga antagandefasen, med breda tillämpningar. Studien avslöjar dock också betydande hinder för ett utbrett AI-antagande, inklusive bristen på lämpliga affärsmodeller, fragmenterade datadelingsinfrastrukturer och etiska bekymmer kring dataintegritet och ägande. Analysen betonar behovet av att utveckla användarvänliga gränssnitt, utnyttja smala AI-applikationer och etablera sömlösa dataflöden över hela livsmedelsvärdekedjan. Studien bidrar till den teoretiska utvecklingen av Socioteknisk Systemteori genom att visa vikten av att inkludera ekonomiska och etiska dimensioner för att förstå den komplexa dynamiken kring AI-antagande i sociotekniska system. Resultaten har också praktiska implikationer för beslutsfattare, branschaktörer och forskare, och betonar betydelsen av kontextspecifik AI-utveckling samt behovet av samarbetsinriktade innovationsprocesser. Forskningen erkänner sina begränsningar, inklusive fokus på primärproduktion och beroende av kvalitativa metoder, och identifierar potentiella områden för framtida forskning, såsom jämförande analyser över olika livsmedelssektorer och användningen av kvantitativa metoder. Sammanfattningsvis ger denna studie ett aktuellt och kritiskt bidrag till förståelsen av AI roll och potential i att transformera det svenska livsmedelssystemet. Den pekar på behovet av att utveckla lämpliga affärsplaner, etablera plattformar för datadelning och säkerställa ett harmoniserat dataflöde för att utnyttja AI fördelar samtidigt som man navigerar dess utmaningar och risker, och banar vägen för en mer hållbar och motståndskraftig livsmedelsframtid.

This thesis investigate Swedish policy-making concerning promotion of wood gas and ethanol distilled from fermented sulphite lye as domestic fuel alternatives in the Interwar years and World War II. With a departure point in the theories of social constructions of technology (SCOT), the sociology of expectations and Thomas P. Hughe’s socio-technical systems I analyse the measures that were undertaken in these efforts, the arguments put forward for and against the ethanol and wood gas projects and how the efforts turned out. I also investigate how the interpretations of ethanol and wood gas as fuel alternatives changed from the Interwar period on through World War II and what consequences this had for ethanol and wood gas policy immediately after World War II. Source material includes Parliament and Government records, cabinet meeting files, governmental commissions, authority archives, technical evaluations and handbooks and scientific medical publications. Ethanol and wood gas were promoted from a nationalist vantage point. The Interwar debate was imbued with visions of national techno-scientific prowess in a perceived ongoing global contest for technological and scientific advancement, of which achieving autarky, self-sufficiency on important raw materials and industrial products, was an ideal for some. Ethanol and wood gas were also promoted as means for creating a lucrative new market for the forestry industry, which also held a prominent position in nationalist visions of technology. Expectations of a new war also motivated the promotion of ethanol and wood gas as national fuels. Measures for promotion included tax exemptions, sales guarantees and legislation for mandatory ethanol purchase for all petrol importing companies and gasifier loan funds. Political conflicts mainly centred around the principles of free trade as opposed to protectionism, proper use of tax funds and whether the potentials of the fuel alternatives were rhetorically exaggerated. During World War II ethanol and wood gas in particular served as important petrol surrogates. The increased wood gas use led to negative interpretations of wood gas a fuel alternative due to its hazardous, dirty and time-consuming maintenance and the changed driving behaviour it required from its users compared to petrol or ethanol fuelled automobiles. Compared to wood gas, ethanol was appreciated for its socio-technical similarities to petrol, but production was after the war deemed difficult to maintain during wartime. Whereas wood gas remained an important stand-by surrogate during the cold war, Swedish politicians lost interest in ethanol of the kind that was promoted in the Interwar years. / Fuel of the Future? A Research Programme on the Science, Technology and Selling of Biofuels in Sweden