Jonsson och Mattsson (2011) pratar om vikten av fyllnadsgrad och att ett företag kan minimera sina kostnader genom att öka fyllnadsgraden. Företag X, som är ett globalt heminredningsföretag, valde att införa wellpapp-pall för att öka fyllnadsgraden vilket i sin tur värnar om både miljön och ekonomin. Ställagen i distributionslagret hos Företag X är idag inte anpassade efter wellpapp-pallen, vilket medför att ompallning måste ske av wellpapp- pallen på träpall. Detta genomförs för att pallarna ska kunna ställas in i ställagen. I studien har Företag Xs ställagegodsprocess har kartlagts och elva olika slöserier har identifierats i processen. Med hjälp av en tidsstudie, över de sekvenser som kan elimineras vid en investering, har en pay-off kalkyl upprättats. Detta för att Företag X ska inneha ett beslutsunderlag gällande investeringen i stålprofiler. Studien har, med underlag från processkartläggningen och pay-off-kalkylen, resulterat i att en investering i stålprofiler skulle spara Företag X pengar samt kunna eliminera olika slöserier i ställagegodsprocessen. Möjlighet för eliminering av slöserierna baseras på att grundorsaken till de elva olika identifierade slöserierna direkt eller indirekt var ompallningsprocessen.

Motstånd till förändring och konflikter kring vari nyttan ligger och vilket värde som ett förändrat arbetssätt kan generera handlar ofta om oförståelse. Men när en engagerar sig i någonting, och därigenom börjar förstå sig på det, så införs struktur och mening i det okända som vidare genererar ett kognitivt ramverk. Förståelse byggs upp om varför en övergång från ett nuläge till ett börläge är av värde. Studiens syfte uppkom efter att en processkartläggning genomförts som väckte intresset för ämnet. Detta mynnade sedan ut i att undersöka hur en processkartläggning och visualisering i form av processgrafer kan främja meningsskapande och underlätta vid adoption av informationsteknologi på mikronivå. Studien har genomförts med en kvalitativ forskningsansats där teorin har riktat sig mot förändringen, närmare bestämt hur förändring sker och hur det ser ut vid ett införande av ny informationsteknologi samt vilka konsekvenser det kan ha. Detta har sedan studerats med hjälp av Karl E. Weicks sense making theory. Konklusionen är att den aktivitet som en processkartläggning är samt visualiseringen i form av processgrafer, anses stödja cykeln hos individers meningsskapande. Meningsskapandet i sin tur föreslås kunna hantera den oförståelse, rädsla och oro som ett införandeprojekt kan generera, vilket i sin tur underlättar individers adoption.

Konkurrensen hårdnar och utvecklingstakten inom industrin går allt fortare, detta leder företagen till nya utmaningar. Nya utmaningar är svåra att hantera speciellt för små- och medelstora företag, SMF eftersom de inte besitter samma kunskap och ekonomiska förutsättningar som stora företag. Detta projektet syftar att förbättra konkurrensfaktorn i SMF genom att tillämpa statistisk processtyrning och därmed höja deras kvalitet. För uppnå syftet har målet varit att ta fram ett hållbart arbetssätt för statistisk processtyrning för produktion i små serier. En fallstudie enligt DMAIC som är Sex Sigmas primära arbetsgång har använts för att skapa erfarenhet om variation och finna ett arbetssätt. Studien fastställer att en lyckad implementation av statistisk processtyrning har en cyklisk metodik som utgår från ledning, samarbete, teknik och statistik. De statistiska aspekterna i arbetssättet redogörs i ett flödesschema.

During the past ten years, the foreign direct investment in India has increased with 1828 percent which has led to more projects being initiated in India to improve the livestock industry. The World Bank is the foremost entity in such investments and an issue arises when translating western theories for project management in new cultures. Because of this, development projects tend to stagnate and become inefficient since project goals and templates cannot be applied. Previous studies conducted in Africa have created successful methods called SLMTA to make projects and processes more efficient. SLMTA is a framework to improve the capability and accreditation in laboratory environment. Total Quality Management is one of the methods used in this framework. This study examines how Total Quality Management and process mapping can improve the capability of a laboratory in Guwahati, Assam, India. The underlying theories of this study derives from project management and total quality management where role definition, project triangle, project process, process management and the pareto principle are used. The study is supported by methods from total quality management such as process mapping, affinity diagram, relationship diagram, and process decision program chart. The findings from the study indicate that the development project of the laboratory in central Guwahati is shaped as a project process where project management and process development are implemented in parallel which impairs the efficiency. The study also shows cultural knowledge is a key aspect to create efficient projects and processes in development countries. Finally, the study finds that culturally adapted quality management tools, process mapping and project management are vital for improved efficiency in laboratory environment. / De senaste tio åren har internationella direktinvesteringar i Indien ökat med 1 828 procent och detta har lett till att flera olika projekt initierats i Indien för att förbättra livsmedelsindustrin. Världsbanken är ledande i dessa investeringar och en problematik uppstår när deras västerländska teoretiska ramverk för projektplanering skall översättas i nya kulturer. På grund av detta tenderar utvecklingsprojekt att stagnera och bli ineffektiva eftersom projektmål och mallar inte kan appliceras i den kultur de verkar i. Framgångsrika metoder för att effektivisera projekt och processer har tagits fram i tidigare forskning utförda i Afrika vid namn SLMTA. SLMTA är ett ramverk för att effektivisera kapabilitetens och ansvarstagandet i utvecklandet av laboratorium. En del av de metoder som används är offensiv kvalitetsutveckling. Denna studie undersöker därför hur offensiv kvalitetsutveckling och processkartläggning kan effektivisera kapabiliteten i ett laboratorium i Guwahati, Assam, Indien. Teorin som understödjer studien är tagna från projektledning och offensiv kvalitetsutveckling där roll definitioner, projekttriangeln, process projekt, processledning och pareto principen används. Studien stödjs upp genom metoder från offensiv kvalitetsutveckling som processkartläggning, släktskaps-, relations- och processbesluts diagram. Studien finner att utvecklingsprojektet av laboratoriet i centrala Guwahati är utformat som ett projektprocess där projektledning och processutveckling sker parallellt vilket försvårar effektiviteten. Studien visar även att kulturellförståelse är en avgörande aspekt för att kunna skapa effektiva projekt och processer i ett utvecklingsland. Slutligen finner studien att offensiv kvalitetsutveckling och implementeringen av kulturellt anpassade kvalitetsverktyg, processkartläggning och projektledning är avgörande för att öka effektiviteten.