Mellan år 1984-2000 ökade andelen aktieägare bland Sveriges befolkning markant, från 29 till 80 %, för att mellan år 2000 och 2008 ligga stabilt runt 80 %. Då allt fler får sin inkomst från kapital och inte endast från arbete borde detta leda till nya normativa föreställningar kring välfärdsstatens utformning och finansiering. Studien jämför kvantitativa studier kring utbredningen av aktieägandet och attityder till välfärdsstatens institutioner och premisser mellan åren 1984-2008. Med aktieägande avses en inkluderande definition av både direkt ägande av enskilda aktieposter samt innehav av fondandelar, såsom pensionsfonder. Studiens primära hypotes är att ökat aktieägande leder till mer negativa attityder till välfärdsstaten. Därtill antas fusket inom välfärdssektorerna öka samt misstänksamheten om fusk tillta medan klasskillnader inom åsikter rörande välfärdsstaten förväntas minska. Centrala teoretiska utgångspunkter är reciprocitet, moralisk ekonomi, historisk institutionalism och spårberoende. Det alltmer utbredda aktieägande liknas vid processer i riktning mot ett massinvesteringssamhälle där vardagen tenderar att finansialiseras alltmer. Studiens resultat ger inget stöd för hypoteserna. Stödet för välfärdsstaten verkar inte ha förändrats nämnvärt under undersökningsperioden. Inte heller verkar klasskillnaderna i åsikter kring välfärdsstaten, fusket inom välfärdssektorerna samt misstänksamheten om fuskets utbreddhet ha förändrats nämnvärt. Dessa resultat beror troligen på flera orsaker. Bland annat tenderar aktieägandet att vara mycket ojämnt fördelat bland Sveriges befolkning. / Between the years 1984-2000 it became increasingly common to own stocks in Sweden. Among the whole population stock ownership increased from 29 to 80 % until year 2000, and was thereafter around 80 % until present day, 2008. As more people receive disposable income not only from labour, but also from capital, their attitudes regarding how the welfare state should be financed and organized, should change. Stock ownership here includes both traditional private stocks and also savings in stock funds. The paper’s main hypothesis is that increased stock ownership will have a negative impact on attitudes towards the welfare state. Also cheating in the welfare sectors and the suspicion about others cheating is believed to increase while class differences concerning attitudes towards the welfare state are believed to diminish. Central theoretical themes are reciprocity, moral economy, historical institutionalism and path dependency. The increased stock ownership is described as a process in the direction towards a mass investment society, where everyday life tends to become financialized to a growing extent. The results show no support for the hypotheses. Attitudes and opinions concerning the welfare state seem to be stable during the whole time period. Neither seems there to be any significant sign of diminishing class differences regarding attitudes towards the welfare state, nor any growing suspicion concerning cheating within the welfare sectors nor any actual growth of cheating. These results might depend on a number of reasons. For one, stock ownership seems to a large extent be unequally distributed among the population of Sweden.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:sh-2202 |
| Date | January 2008 |
| Creators | Hegelund, Erik |
| Publisher | Södertörns högskola, Institutionen för samhällsvetenskaper |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0023 seconds