<p>När folkskolan infördes i Sverige år 1842, fanns det ingen klassindelning. Den vanligaste förekommande modellen var att flera åldrar gick i samma klassrum, med en lärare. Det är alltså inget nytt påfund att barn av olika åldrar med en gemensam lärare undervisas i ett och samma klassrum. Men åldersintegrerade klasser har blivit allt mer vanligt i den svenska skolan sedan den på nytt introducerades i slutat av 1970-talet. Man räknar med att år 2001 går drygt 30%elever i de lägre åldrarna i en åldersintegrerad klass sina första skolår. Cirka 25% i år 4-5 och i år 6, ungefär 17% av alla elever som har skolplikt i Sverige. Huvudsyftet med denna studie är att få kunskap om åldersintegrerade klasser. I den empiriska undersökningen som är utförd studerar jag vad som framträder för några elever genom deras erfarenhet av att gå eller har gått i en åldersintegrerad klass. Jag belyser också hur umgängesmönstret ser ut för elever i en åldersintegrerad klass. Det som framkommer i denna studie är att elever oavsett om de går i en åldersintegrerad klass eller i en åldershomogen klass föredrar att umgås med jämngamla kamrater. Dessa elever skulle även välja att gå i en åldershomogen skolklass från skolår 4-9, om de själva skulle få chansen att välja. Men kan tänka sig att gå åldersintegrerat i de lägre åldrarna.</p>
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA/oai:DiVA.org:liu-1630 |
| Date | January 2002 |
| Creators | Svejd, Monica |
| Publisher | Linköping University, Department of Educational Science (IUV), Institutionen för utbildningsvetenskap |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, text |
Page generated in 0.0024 seconds