<p>Förespråkare för åldersblandade klasser menar att det finns pedagogiska fördelar med denna klassform, såsom till exempel att elevernas inlärning och sociala utveckling främjas (Nandrup & Renberg, 1992; Sandqvist, 1994). Syftet med föreliggande studie är att undersöka om det förekommer sådana fördelar i åldersblandade klasser och om de kan visas över tid. Detta görs genom att jämföra elever i årskurs 8 som under låg- och mellanstadiet hela tiden gått i åldersindelade klasser (n=423), elever som gått i åldersblandade klasser i lågstadiet men inte på mellanstadiet (n=22), samt elever som gått i åldersblandade klasser både under låg- och mellanstadiet (n=30). Elevernas prestationer, normbrytande beteende, samt sociala situation undersöks med hjälp av en enkät. I linje med tidigare jämförande studier är huvudresultatet av föreliggande undersökning att ålderssammansättningen inte har någon effekt på elevers inlärning eller sociala utveckling.</p>

Förespråkare för åldersblandade klasser menar att det finns pedagogiska fördelar med denna klassform, såsom till exempel att elevernas inlärning och sociala utveckling främjas (Nandrup &amp; Renberg, 1992; Sandqvist, 1994). Syftet med föreliggande studie är att undersöka om det förekommer sådana fördelar i åldersblandade klasser och om de kan visas över tid. Detta görs genom att jämföra elever i årskurs 8 som under låg- och mellanstadiet hela tiden gått i åldersindelade klasser (n=423), elever som gått i åldersblandade klasser i lågstadiet men inte på mellanstadiet (n=22), samt elever som gått i åldersblandade klasser både under låg- och mellanstadiet (n=30). Elevernas prestationer, normbrytande beteende, samt sociala situation undersöks med hjälp av en enkät. I linje med tidigare jämförande studier är huvudresultatet av föreliggande undersökning att ålderssammansättningen inte har någon effekt på elevers inlärning eller sociala utveckling.

Forskning har visat att goda kunskaper i modersmål även har ett samband med goda studieresultat i skolan. Över de senaste åren har invandringen ökat och därför är ämnet högaktuellt. Syftet med studien är att förstå mer om hur modersmålslärare uppfattar undervisningen i kunskaps- och åldersblandade klasser. Studien syftar också till att undersöka strategier modersmålslärare uppfattar som användbara för att hantera undervisning i grupper med elever som har olika kunskapsnivåer och ålder.Sociokulturell teori och tidigare forskning om kunskaps- och åldersblandad undervisning ligger till grund för uppsatsens teoretiska del. Kvalitativ metod används i studien för att samla in material genom öppna intervjuer med sex stycken modersmålslärare som jobbar på ett språkcentrum i Västsverige.Modersmålslärarna i studien har både positiva och negativa åsikter om det ålders- och kunskapsblandade klasser. Även modersmålslärarnas strategier skiljer sig åt. En av de positiva delarna som modersmålslärarna upplever är att eleverna med mer kunskap kan lära de med mindre kunskap. En möjlig väg framåt för att klara de olikheter som finns i klassrummet är att fördela delar av lärarens ansvar till eleverna. Studien visar även på brister när det gäller planeringstid och resurser.

<p>När folkskolan infördes i Sverige år 1842, fanns det ingen klassindelning. Den vanligaste förekommande modellen var att flera åldrar gick i samma klassrum, med en lärare. Det är alltså inget nytt påfund att barn av olika åldrar med en gemensam lärare undervisas i ett och samma klassrum. Men åldersintegrerade klasser har blivit allt mer vanligt i den svenska skolan sedan den på nytt introducerades i slutat av 1970-talet. Man räknar med att år 2001 går drygt 30%elever i de lägre åldrarna i en åldersintegrerad klass sina första skolår. Cirka 25% i år 4-5 och i år 6, ungefär 17% av alla elever som har skolplikt i Sverige. Huvudsyftet med denna studie är att få kunskap om åldersintegrerade klasser. I den empiriska undersökningen som är utförd studerar jag vad som framträder för några elever genom deras erfarenhet av att gå eller har gått i en åldersintegrerad klass. Jag belyser också hur umgängesmönstret ser ut för elever i en åldersintegrerad klass. Det som framkommer i denna studie är att elever oavsett om de går i en åldersintegrerad klass eller i en åldershomogen klass föredrar att umgås med jämngamla kamrater. Dessa elever skulle även välja att gå i en åldershomogen skolklass från skolår 4-9, om de själva skulle få chansen att välja. Men kan tänka sig att gå åldersintegrerat i de lägre åldrarna.</p>

När folkskolan infördes i Sverige år 1842, fanns det ingen klassindelning. Den vanligaste förekommande modellen var att flera åldrar gick i samma klassrum, med en lärare. Det är alltså inget nytt påfund att barn av olika åldrar med en gemensam lärare undervisas i ett och samma klassrum. Men åldersintegrerade klasser har blivit allt mer vanligt i den svenska skolan sedan den på nytt introducerades i slutat av 1970-talet. Man räknar med att år 2001 går drygt 30%elever i de lägre åldrarna i en åldersintegrerad klass sina första skolår. Cirka 25% i år 4-5 och i år 6, ungefär 17% av alla elever som har skolplikt i Sverige. Huvudsyftet med denna studie är att få kunskap om åldersintegrerade klasser. I den empiriska undersökningen som är utförd studerar jag vad som framträder för några elever genom deras erfarenhet av att gå eller har gått i en åldersintegrerad klass. Jag belyser också hur umgängesmönstret ser ut för elever i en åldersintegrerad klass. Det som framkommer i denna studie är att elever oavsett om de går i en åldersintegrerad klass eller i en åldershomogen klass föredrar att umgås med jämngamla kamrater. Dessa elever skulle även välja att gå i en åldershomogen skolklass från skolår 4-9, om de själva skulle få chansen att välja. Men kan tänka sig att gå åldersintegrerat i de lägre åldrarna.

<p>Syftet med undersökningen är att ta reda på hur en övergång, från åldersintegrerad till åldershomogen verksamhet, påverkar undervisningen utifrån pedagogens perspektiv. I litteraturdelen redogörs för den åldersintegrerade undervisningens centrala begrepp, dess historik och vilka olika motiv som föranlett dess uppkomst. Därefter går vi igenom forskning och annan litteratur som vi anser relevant för att ge en bakgrund till och en förståelse för vår undersökning.</p><p>Vi har intervjuat fyra pedagoger som är verksamma i årskurs 1-4 för att besvara vår forskningsfråga: På vilket sätt påverkas undervisningssituationen för de pedagoger som arbetat åldersintegrerat av att nu arbeta ålderhomogent? De intervjuade pedagogerna valdes ut med kriteriet att de skulle ha erfarenhet av både åldersintegrerad såväl som åldershomogen undervisning.</p><p>Resultatet visar att åsikterna gick isär angående om åldersblandade klasser är pedagogik eller organisationsform. Två av pedagogerna var positivt inställda till den åldersintegrerade undervisning och de andra två var kritiska. Pedagogernas inställning visade sig ha stor inverkan på hur undervisningssituationen. De upplevde att bland annat planeringsarbetet ökade och blev en belastning.</p>

Syftet med undersökningen är att ta reda på hur en övergång, från åldersintegrerad till åldershomogen verksamhet, påverkar undervisningen utifrån pedagogens perspektiv. I litteraturdelen redogörs för den åldersintegrerade undervisningens centrala begrepp, dess historik och vilka olika motiv som föranlett dess uppkomst. Därefter går vi igenom forskning och annan litteratur som vi anser relevant för att ge en bakgrund till och en förståelse för vår undersökning. Vi har intervjuat fyra pedagoger som är verksamma i årskurs 1-4 för att besvara vår forskningsfråga: På vilket sätt påverkas undervisningssituationen för de pedagoger som arbetat åldersintegrerat av att nu arbeta ålderhomogent? De intervjuade pedagogerna valdes ut med kriteriet att de skulle ha erfarenhet av både åldersintegrerad såväl som åldershomogen undervisning. Resultatet visar att åsikterna gick isär angående om åldersblandade klasser är pedagogik eller organisationsform. Två av pedagogerna var positivt inställda till den åldersintegrerade undervisning och de andra två var kritiska. Pedagogernas inställning visade sig ha stor inverkan på hur undervisningssituationen. De upplevde att bland annat planeringsarbetet ökade och blev en belastning.