SammanfattningFörväntat kunskapsbidragDet finns en hel del forskning gällande lärandets konst och i dessa tider, med sjunkande PISA-resultat, vänder man sig gärna till forskningen för att finna metoder att förbättra elevernas resultat. I forskningen presenteras ett flertal faktorer som ska vara bra för elevernas lärande. Vad som inte framgår lika tydligt är vad som ligger bakom forskningen. Har den grupp på vilka faktorerna anses ha en god effekt varit en del av forskningsunderlaget? Syfte och frågeställningarDenna studie syftar till att belysa några av de teorier om framgångsfaktorer som förts fram i forskningen samt undersöka i vilken omfattning elevernas perspektiv tagits tillvara i denna forskning. Vidare undersöks i vilken utsträckning eleverna instämmer i de teorier om framgångsfaktorer som forskningen presenterar. De preciserade frågeställningar som använts vid genomförandet av denna studie är dessa: vilka framgångsfaktorer för lärande har identifierats i forskningen? Vilken empiri ligger bakom identifieringen av framgångsfaktorerna? I vilken utsträckning har eleverna medverkat i empirin? I vilken utsträckning stödjer eleverna forskarnas teorier?TeoriPedagogisk psykologi är en forskningsgren där individers och gruppers lärande i pedagogiska miljöer uppmärksammas. En av de tongivande teorierna inom pedagogisk psykologi är det sociokulturella perspektivet. Detta perspektiv har presenterats som ett nytänkande alternativ till behaviorismen och kognitivismen som varit de två dominerande traditionerna inom forskningen om lärande och mänsklig utveckling. Denna studie har genomförts med hälsoteorin KASAM och det sociokulturella perspektivet som utgångspunkt.MetodDenna studie har genomförts med dels kvantitativ empiri i form av en enkätundersökning, dels med en kvalitativ metod i form av öppna samtal med några av deltagarna från enkätundersökningen. Utifrån de faktorer som kunnat identifieras vid genomgång av forskning på området, har enkäten utformats och genomförts.ResultatVid en genomgång av aktuell forskning på området finner man ett antal faktorer som enligt forskarna ska påverka elevernas lärande. Av denna studie framkommer att eleverna i hög utsträckning, vilket är i överensstämmande med forskningen, anser att det är viktigt att läraren ser till att det är studiero samt är en bra ledare i klassrummet. En annan av de frågor där det förelåg hög samstämmighet mellan forskningen och eleverna gäller återkoppling. En överväldigande majoritet ansåg att det är viktigt att de får återkoppling på vad de kan göra bättre. Att läraren lyssnar på eleverna tas inte upp som en enskild framgångsfaktor av forskarna. Denna aspekt togs dock upp i enkätundersökningen eftersom det enligt mitt synsätt är en av de viktigaste beståndsdelarna i utövandet av en lärares profession. Av alla de påståenden som eleverna hade att ta ställning till i enkätundersökningen var det detta påstående som hade högst andel samstämmighet bland eleverna med 88 %. Resultatet är intressant. Även om eleverna instämde i hög grad i många av faktorerna som forskarna anser vara viktiga så har denna faktor, att lyssna till eleverna, inte belysts särskilt väl.ImplikationerGenom en enkel studie som denna skaffar sig både specialpedagog och skola evidens för vilka faktorer som påverkar elevers lärande positivt, genom eleverna själva. Detta ökar förutsättningar för att kunna utveckla och förbättra undervisningen och därmed påverka elevernas lärande positivt vilket i förlängningen minskar antalet elever som är i behov av stöd.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:mau-33328 |
| Date | January 2016 |
| Creators | Strand, Linnea |
| Publisher | Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Malmö högskola/Lärande och samhälle |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0634 seconds