I omställningen till ett hållbart transportsystem är en vanlig ambition att underlätta resande med transportmedel såsom gång, cykel och kollektivtrafik. Att stärka tillgängligheten till kollektivtrafik och utveckla framkomligheten för gång och cykel är ofta prioriterade frågor i den kommunala samhällsplaneringen. Generellt är en tillgänglig kollektivtrafik svårare att uppnå i mindre orter jämfört med i städer, på grund av att befolkningsunderlaget är mindre. Samtidigt möjliggör snabbare resmöjligheter att även mindre orter kan få tillgång till en större arbetsmarknad inom pendlingsavstånd. Därav blir tillgängligheten för att kunna nå kollektivtrafik en viktig fråga även för mindre orter. Syftet med studien var att undersöka vilka faktorer som är viktiga för att skapa tillgänglighet till kollektivtrafik, med utgångspunkt från de utmaningar som kan kopplas till mindre orter. I studien undersöktes de specifika förutsättningarna för gåendes tillgänglighet i Vagnhärads tätort, i Trosa kommun. I studien undersöktes förutsättningarna för gåendes tillgänglighet till kollektivtrafik idag och utifrån den planerade utvecklingen för Vagnhärad. I studiens litteraturöversikt beskrevs definitioner av tillgänglighet och olika aspekter som bidrar till gåendes tillgänglighet. Litteraturöversikten gav underlag till metoder för att analysera tillgänglighet. Tillgänglighetsanalyser utfördes med geografiska informationssystem (GIS) där beräkningar av närmast avstånd jämfördes med nätverksgenererade avstånd. Avståndsanalyserna jämfördes i sin tur med en modell av den upplevda tillgängligheten, som baserades på en kostnadsyta över gåendes framkomlighet. En intervju utfördes, vilket gav några exempel på planeringsåtgärder för att hantera fysiska avstånd. Resultaten från de GIS-baserade analyserna visade distributionen av tillgänglighet till kollektivtrafik, där framför allt tätortens yttre bostadsområden visade lägre nivå av tillgänglighet. Resultaten visade också att beskrivningen av tillgänglighet är beroende av vilka tillgänglighetsaspekter som studeras och vilken analysmetod som används. Användningen av flera metoder kan bidra till att olika aspekter av tillgänglighet kan belysas. Slutsatser från studien var att det fysiska avståndet, bland andra faktorer, försvårar tillgängligheten till kollektivtrafik för gående i mindre orter. Dock finns flera planeringsåtgärder som kan användas för att kompensera för avståndet så att kollektivtrafikens upplevda tillgänglighet kan utvecklas även i de områden där grundförutsättningarna är sämre. / Within the transition towards a sustainable transport system, a common aim is to promote travel by means of transport such as walking, cycling and public transportation. Strengthening accessibility to public transport and developing accessibility for walking and cycling are often prioritized issues within municipal spatial planning. In general, accessible public transport is more difficult to achieve for small communities compared to cities, due to a smaller population base. However, faster transport options make it possible for residents of smaller communities to get access to larger labor markets within commuting distance. As a result, access to public transport becomes an important issue also for smaller communities. The aim of the study was to investigate which factors are important for creating accessibility to public transport, based on the challenges linked to smaller towns. The study examined the specific conditions for pedestrian accessibility in the town of Vagnhärad, in Trosa municipality. Within the study, conditions for pedestrian access to public transport today and based on the planned development for Vagnhärad were examined. The study's literature review described definitions of accessibility and various aspects that contribute to pedestrian accessibility. The literature review provided a basis for methods of analyzing accessibility. Accessibility analyses were performed using Geographic Information Systems (GIS) where calculations of the nearest distance were compared with network-generated distance. The distance analyses were in turn compared with a model of the perceived accessibility, which was based on a cost surface of pedestrian accessibility. An interview was conducted, which resulted in some examples of planning measures for managing physical distances. The results from the GIS-based analyses showed the distribution of accessibility to public transport, where especially the outer residential areas had a lower level of accessibility. The results also showed that the description of accessibility depends on which factors are studied and the method being used. The use of several methods can contribute to different perspectives of accessibility being illustrated. Conclusions from the study were that the physical distance, among other factors, makes access to public transport more difficult for pedestrians in smaller communities. However, there are several planning measures that can be used to compensate for the distance so that the perceived accessibility of public transport can be developed also for areas where the preconditions are more difficult.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:hig-39880 |
| Date | January 2022 |
| Creators | Billberg, Kerstin |
| Publisher | Högskolan i Gävle, Samhällsbyggnad |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0023 seconds