Invasiva växtarter är ett globalt problem som hotar inhemska ekosystem. Blomsterlupinen (Lupinus polyphyllis) är en invasiv flerårig växt som erhåller flera egenskaper som bidrar till dess framgångsrika etablering och spridning. Vägkanter agerar som landskapskorridorer för exotiska arter samtidigt som det är en viktig habitatrefug för många ängsväxter. För att effektivisera bevarandeåtgärder behövs en gedigen kunskap om målarten och dess egenskaper. Syftet med den här studien var att utvärdera två potentiella hanteringsmetoder av blomsterlupin i vägkanter. Slåtter är en redan etablerad strategi, men för att ta reda på om olika skördintensiteter påverkar återväxten av biomassa på olika sätt jämfördes en kontrollgrupp (ej skörd) och tre skördgrupper (1–3 skördar) med avseende på bladbiomassa, stambiomassa, blomställningsbiomassa och plantans totala biomassa. En annan potentiell hanteringsmetod utvärderades med fokus på fröbanken. Frön från blomsterlupin värmebehandlades i 40°C, 50°C och 70°C, och jämfördes mot frön utsatta för kontrolltemperatur (20°C). Varaktigheten för värmebehandlingar var 1, 5 och 15 minuter. Några frön utsattes för vattenbehandling innan värmebehandlingen för att bryta den fysiska vilan. Blomsterlupinfrön jämfördes mot tre andra arter i familjen ärtväxter (Fabaceae); blodklöver (Trifolium incarnatum), blålusern (Medicago sativa) och (Louts corniculatus). Det fanns en signifikant effekt beroende av skördintensitet på återväxt av stambiomassa, blomställningsbiomassa och plantans totala biomassa. Gällande bladbiomassa fanns ingen skillnad mellan grupperna. Faktumet att blomsterlupinen primärt investerar mer resurser på produktion av bladbiomassa kan anses positivt ur ett åtgärdsperspektiv. Återväxten av biomassa var emellertid beroende av plantans ursprungliga storlek, således skulle effekten av slåtter kunna skilja sig mellan individer i en population. Vattenbehandlingen bröt inte den fysiska vilan hos blomsterlupinfrön. Men en ökad temperatur under värmebehandlingen verkade ha en hämmande effekt för antalet grodda frön och MGT. Trots det återfanns ett relativt stort antal levande blomsterlupinfrön efter den sista observationsdagen. Det kan indikera att många frön skulle överleva en värmebehandling av fröbanken om behandlingen skulle implementeras som åtgärdsmetod. Metoden skulle förmodligen vara tidskrävande och dyr i förhållande till den önskade reducerande effekten på levande blomsterlupinfrön. För att utveckla resurseffektiva åtgärder för artens fröbank krävs mer kunskap. Slåtter verkar vara en bättre åtgärdsmetod om det genomförs vid rätt tidpunkt två gånger om året. / Invasive plant species are a global problem that threaten native ecosystems. The garden lupin (Lupinus polyphyllus) is an invasive perennial herb and possesses several traits, which enables successful establishment and dispersal. Road verges serve as landscape corridors for exotic species, as well as being an important refuge habitat for many grassland species. To make conservation managements more efficient, an extensive knowledge of the target species and it’s traits is required. The aim of this study was to evaluate two potential management strategies for garden lupin in road verges. Mowing is an established strategy already, but to find out if different cutting intensities will affect biomass regrowth differently, one control group (no cut) and three harvest groups (1-3 cuts) were compared regarding leaf biomass, stem biomass, inflorescence biomass and total plant biomass. Another potential management strategy was evaluated focusing on the seed bank. Seeds of garden lupin were heat treated at 40 °C, 50 °C, and 70 °C and compared to control seeds (20 °C). Duration of treatments was 1, 5, and 15 minutes. Some seeds were watered before the heat treatment to break physical dormancy. Seeds of garden lupin were compared to three other species in the Fabaceae family: Trifolium incarnatum, Medicago sativa, and Lotus corniculatus. I found a significant effect of cutting frequency on regrowth of stem biomass, inflorescence biomass, and total plant biomass. Regarding leaf biomass, there was no difference between harvest groups. The fact that garden lupin plants primarily invest more resources in leaf biomass regrowth can be regarded as positive from a management point of view. However, biomass regrowth was depended on initial plant size, and the mowing response might differ between individual plants in populations. The water treatment did not break the physical dormancy of garden lupin seeds. Increased temperatures during heat treatments seemed to have an inhibiting effect on both seed germination and mean germination time. However, a high number of vital garden lupin seeds were remaining after the last observation. This might indicate that many seeds would remain vital if seed bank heat treatments were implemented as a management strategy. The strategy would probably be time consuming and expensive in relation to the desired reducing effect on vital garden lupin seeds. To develop resource efficient management actions on the species’ seed bank, more knowledge is needed. Mowing seems like a better management option if it is implemented at the right time twice a year.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:kau-82565 |
| Date | January 2021 |
| Creators | Blomqvist, Elin |
| Publisher | Karlstads universitet, Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap (from 2013), Karlstads universitet, Avdelningen för biologi |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | English |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
| Relation | Karlstad University Studies, 1403-8099 ; 21:20 |
Page generated in 0.0026 seconds