Under de senaste decennierna har en antigenusrörelse etablerats på allvar i Europa. En rörelse som motarbetar genusvetenskap och jämställdhetsarbete. I Sverige har vi hittills sett relativt lite av denna rörelse. Nu formulerar sig kritiken mot genusvetenskapen även i Sverige. Ordet genusdoktrin fogas till det engelska genderism och tyska Genderismus som beteckning på en konspiration mot samhället och dess institutioner. I denna uppsats har jag genomfört en diskursanalys av Ivar Arpi och Anna-Karin Wyndhamns bok Genusdoktrinen (2020) och Kajsa Ekis Ekmans bok Om könets existens (2021). Med hjälp av diskursteori enligt Laclau och Mouffe analyserar jag vilken syn på genusvetenskap, kön och jämställdhet som artikuleras i de två böckerna. En grundläggande fråga är om det handlar om en gemensam diskurs eller om artikulationerna skiljer sig åt på väsentliga punkter. De tecken som artikuleras i texterna analyserades med avseende på den vikt de har för diskursen och relationerna till varandra. I min analys framträder en gemensam grund i de två artikulationerna. Båda artikulerar en positivistisk vetenskapssyn. De menar att genusvetenskapen ifrågasätter den biologiska grunden för kön med hjälp av social-konstruktivism. De menar vidare att det är politiska beslut som lett till genusvetenskapens etablering och att ett binärt hierarkiskt kön är en förutsättning för jämställdhetsarbetet. De två artikulationerna skiljer sig åt på ett par punkter. Ekman menar i motsats till Arpi och Wyndhamn att jämställdhetsarbetet måste fortsätta. Där Arpi och Wyndhamn nöjer sig med att hävda ett binärt biologiskt kön som vetenskaplig slutpunkt menar Ekman att diskussionen fortgår och att alla feminister inte står bakom genus-vetenskapen. / There is a growing anti gender movement in Europe that fights gender science and gender equality. It has not been that prominent in Sweden. Recently a new word genusdoktrin has been added to the English genderism and German genderismus as a label for a conspiracy against society and its institutions. In this thesis I have carried out a discourse analysis of the two books Genusdoktrinen (2020) by Ivar Arpi and Anna-Karin Wyndhamns and Om könets existens (2021) by Kajsa Ekis Ekman. Using theory of discourse by Laclau and Mouffe I analyze what view of gender studies that is articulated in the two books. An important question is whether they differ or not. The articulated signs were analyzed with regard to the weight carried they in the discourse. The two books articulate a positivist science view and claim that gender science is unscientific. They argue that gender science question the biology of sex from a social constructivist point of view. Moreover, they claim that political decisions made the establishment of gender science possible in Sweden and that a binary hierarchic sex is a prerequisite for a continued gender equality work. The articulations differ in a couple points. Ekman argues contrary to Arpi and Wyndhamn that we have not yet reached gender equality and that the work must continue. Arpi and Wyndhamn says that a binary biological sex is an unquestionable scientific fact. For Ekman, the political discussion continues, and she argues that not all feminists support gender science. / <p>2022-06-02</p>
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:miun-45484 |
| Date | January 2022 |
| Creators | Erlandsson, Rikard |
| Publisher | Mittuniversitetet, Institutionen för humaniora och samhällsvetenskap |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0034 seconds