Return to search

Medias framställning av kvinnors depression - En kritisk diskursanalys ur ett genusperspektiv

Syftet med denna studie är att studera medias framställning av kvinnors depression samt undersöka vilka konsekvenser detta eventuellt kan medföra ur ett genusperspektiv. Vårt urval består av gruppen kvinnor med ett särskilt fokus på hur media konstruerar bilden av den deprimerade kvinnan och hur de beskriver deras depression. Studien utgår utifrån kritisk diskursanalys. Det empiriska materialet utgörs av nyhetsartiklar av de två kvällstidningarna Aftonbladet och Expressen samt dagstidningen Svenska Dagbladet. Studien avgränsar sig till artiklar mellan åren 2013–2020. För analys av studiens empiriska material används Norman Faircloughs tredimensionella modell. Först använder vi oss av textanalys och diskursiv praktik för att studera empiriskt material och därigenom identifiera medias framställning av kvinnors depression. Sedan använder vi oss av social praktik för att undersöka vidare vilka eventuella konsekvenser medias framställning kan medföra. Vi har använt oss av tidigare forskning som belyser ökad medialisering, genus och depression samt media i förhållande till genus. Studiens teoretiska ramverk utgörs av genusteori och socialkonstruktivism. Media skapar och upprätthåller diskurser om kvinnors depression. Gruppen kvinnor framställs som en högriskgrupp för sjukdomen depression vilket medför ett individualiserat hälsoansvar. Överrepresentationen av kvinnor i medias diskurser om depression som av kvinnlig symtomatologi förklaras genom socialkonstruktivism och genusteori. Dess konsekvenser innebär dels ett fortsatt förtryck på grund av medias skapande och upprätthållande av diskurser. Men även en överdiagnostisering av kvinnors depression vilket resulterar i att mäns emotionella besvär förbises. Medias diskursiva makt har en stark påverkan på människors sociala förhållanden och världsuppfattningar. Medias bild av den deprimerade kvinnan upprätthåller maktstrukturer och könsnormer, vilket påverkar det kliniska arbetet. / The purpose of this study is to examine media’s depiction of women’s depression, and what consequences this may possibly have from a gender perspective. This study has a certain focus that consists of the group women and on how media constructs and the describes the image of the depressed woman. The study is based on the critical discourse analysis. Our empirical material consists of news articles by the two Swedish evening newspapers Aftonbladet and Expressen, and the newspaper Svenska Dagbladet. The study is limited to articles between the period 2013-2020. Norman Fairclough’s three-dimensional model is used for analysis of the study’s empirical material. At first, we used textual analysis and discursive practice to study our empirical material. Thereby we identified media’s depiction of women’s depression. Then we used the third dimension, social practice, to further examine what consequences media’s depiction possibly may have. We used previous research regarding the increased mediatization, gender and depression as well as media in relation to gender. The theoretical framework of the study consists of gender theory and social constructivism. Our study shows that media creates and maintains discourses on women’s depression. Women are depicted by media as a high-risk group concerning the disease depression. Media’s depiction of women’s depression results in an individualized health responsibility. The over-representation of women in media’s discourses on depression is described as female symptomatology, which is explained through social constructivism and gender theory. Media’s production and maintenance of discourses results in consequences as continued repression of women. It also results in an overdiagnosis of women’s depression, which leads to men’s emotional distress being overlooked. Media’s power through discourses has a strong impact on people’s social conditions and perceptions of the world. Media’s depictions of the depressed women lead to maintenance of structures and gender norms, which also affects clinical work.

Identiferoai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:mau-26046
Date January 2020
CreatorsPersson, Louise, Olsson, Hannah
PublisherMalmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Malmö universitet/Hälsa och samhälle
Source SetsDiVA Archive at Upsalla University
LanguageSwedish
Detected LanguageSwedish
TypeStudent thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text
Formatapplication/pdf
Rightsinfo:eu-repo/semantics/openAccess

Page generated in 0.0022 seconds