I dagens samhälle vill människor bli delaktiga och få medbestämmande. Personcentrerad vård medför att sjukvårdens strävar efter att patienten involveras och vården anpassas efter dennes behov och förutsättningar. På så sätt blir vården mer jämlik och kan utföras på ett kostnadseffektivt sätt. Vid utgångsläget på studerat sjukhus utfördes mindre gynekologiska interventioner på operationsavdelningen. Processen var resurskrävande och hade låg patientdelaktighet. Patientkontrollerad sedering (PCS) betyder att patienten styr sederingen själv. På så sätt kan både patientens delaktighet och värdet i mikrosystemet öka. Förbättringsarbetet innebar att utbilda sjuksköterskor från kvinnoklinikens mottagning att erbjuda PCS självständigt utan att anestesisjuksköterskan deltar. Då skapas möjlighet att utföra vissa interventioner på mottagningen istället för på operation. Syftet med förbättringsarbetet var att öka patientens delaktighet genom att införa patientkontrollerad sedering vid gynekologiska interventioner på kvinnoklinikens mottagning, Värnamo sjukhus. Eftersom detta arbetssätt inte är vedertaget var studiens syfte var att undersöka medarbetarnas erfarenheter av att erbjuda patientkontrollerad sedering. Förbättringsarbetet utgick från Nolans förbättringsmodell och strukturen i förbättringsrampen. Värdekompassens perspektiv och mätetal användes för att belysa effekten av förändringen, både för patienten, medarbetarna och verksamheten. Studien genomfördes med kvalitativ metod med hjälp av semistrukturerad fokusgruppintervju av medarbetare på kvinnoklinikens mottagning, Värnamo Sjukhus. Förbättringsarbetet resulterade i en funktionell sederingsmetod och ett förändrat mikrosystem för kvinnor som ska genomgå gynekologiska interventioner. Förbättringsarbetet stärkte patientens delaktighet och ökade möjligheten att bli en aktiv medspelare i sin egen vård. Samtliga värdekompassens balanserade mått påvisade att arbetssättet var välfungerande, patientsäkert och uppskattat både av patienter och medarbetare. Ytterligare effekt var att medarbetarnas kompetens ökade och att samverkan mellan klinikerna förbättrades. Studien påvisade att medarbetarna upplevde att det nya arbetssättet stärkte den personcentrerade vården. Införandet av PCS upplevdes både relationsskapande, engagerande och resurskrävande. / In modern society people prefer participation and co-determination. Person-centred care leads health care to involve the patient and the care adapts to the patient´s needs and conditions. This way the care will be more equal and can be performed in a more cost-effective way. Originally gynaecological interventions were costly performed in the operating room (OR) with lack of participation. Patient- controlled sedation (PCS) means that the patient controls the sedation itself. With this the patient's participation grows and increases value in the microsystem. The Quality improvement (QI) involved to teach nurses at the out-patient clinic (OPC) to handle PCS by themselves, without an anaesthetic nurse attending. In this way some interventions could be performed in the OPC instead of in the OR. The purpose of QI was to increase patient-participation by introducing PCS during interventions at the gynaecological OPC at Värnamo hospital. The study aimed at determining the co-worker's experiences when introducing PCS. The QI started from Nolans improvement model and the structure in the improvement ramp. The value-compass and measurements were used to evaluate the effects of the changes. The study was performed in a qualitative method with inductive approach using focus-group interview with co-workers at the gynaecological OPC. By introducing PCS in the QI women became participants in the gynaecological OPC. The QI resulted in that more interventions could safely be performed in the OPC. The new procedure makes the patient an active co-player, the competence of the co-workers rises, the collaboration between the clinics grows and the care is performed at the right level of care. The study showed that the co-workers experienced increased patient-centered care. The QI built relationships, was engaging and demanding resources.
Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:hj-53554 |
Date | January 2021 |
Creators | Karlsson, Linda, Trofast, Ann-Helene |
Publisher | Jönköping University, HHJ. Kvalitetsförbättring och ledarskap inom hälsa och välfärd, Jönköping University, HHJ. Kvalitetsförbättring och ledarskap inom hälsa och välfärd |
Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
Language | Swedish |
Detected Language | English |
Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
Format | application/pdf |
Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0834 seconds