Mellan 200901 och 201212 genomgick 77 kvinnor värmeballongbehandling på grund av rikliga gynekologiska blödningar vid en gynekologisk klinik i Mellansverige. Postoperativt fick sju kvinnor stanna kvar över natten på grund av smärta och illamående, en kvinna fick stanna kvar då hon hade blödningsproblematik sedan tidigare och hennes blödningsbenägenhet kontrollerades, en kvinna fick problem med sitt blodsocker då hon var insulinbehandlad diabetiker och fick stanna för observation och tre kvinnor kunde inte tömma blåsan efter operationen. Sammanlagt åtta kvinnor fick endometrit efter värmeballongbehandlingen varav en fick läggas in för intravenös antibiotikabehandling. Fem av 77 kvinnor valde att hysterektomera sig inom ett år efter värmeballongbehandlingen, antigen på grund av fortsatta besvär med rikliga blödningar efter endometriedestruktionen eller på grund av kraftiga underlivssmärtor efter komplikationer som orsakades av värmeballongbehandlingen - enbart en kvinna valde på egen begäran hysterektomi trots ett normalt blödningsmönster efter värmeballongbehandlingen då hon önskade bli amenorreisk.

Bakgrund: Benigna gynekologiska åkommor är något som påverkar kvinnors hälsa och livskvalitet. Hysterektomi är den andra vanligaste operationen inom gynekologin och kvinnor som är drabbade av benigna gynekologiska åkommor kan genomgå en hysterektomi som behandling. Livskvaliteten påverkas även av att genomgå en hysterektomi. Syfte: Att beskriva livskvaliteten efter genomgången hysterektomi för kvinnor som drabbats av benigna gynekologiska åkommor. Metod: En litteraturöversikt baserad på 14 artiklar har utförts. Artiklarna är publicerade mellan 2000-2016 och är från olika länder. Sökningar har gjorts i databaserna PubMed, Cinahl, Web of Science och psykINFO. Resultat: Resultatet presenteras i sju kategorier där undertexten handlar om kvinnors livskvalitet efter hysterektomi. Kategorierna presenterar livskvalitetens olika aspekter och om förbättring eller försämring i symtom kan ses. Kategorierna är: smärta och blödning kan kvarstå, för tidig menopaus inträder, det sexuella samlivet, förlust av fertilitet, faktorer som kan påverka livskvaliteten relaterat till total hysterektomi, psykiska upplevelser av att ha genomgått en hysterektomi och informationsbehov. Slutsats: Livskvaliteten förbättras för de allra flesta kvinnor efter genomgången hysterektomi. Vissa symtom kan kvarstå, även om de blir förbättrade. / Background: Benign gynecologic condition are something that affects women's health and quality of life. Hysterectomy is the second most common surgery in gynecology and women who suffer from benign condition may undergo a hysterectomy as treatment. The quality of life is also affected by undergoing a hysterectomy. Aim: To describe the quality of life after a hysterectomy for women who suffers from benign gynecologic condition. Method: A literature review based on 14 articles have been performed. The articles are published between 2000-2016 and are from different countries. Searches have been made in the databases PubMed, CINAHL, Web of Science and psykINFO. Results: The result are presented in seven categories and the sub-texts describes women's quality of life after hysterectomy. The results present quality of life in different aspects, and if the symptoms gets worse or improves. The categories are: early menopaus, the sexual life, loss of infertility, factors that affects the quality of life related to total hysterectomy, psychological experience of undergoing hysterectomy and information needs. Conclusion: Quality of life were improved for most women after the hysterectomy. Some symptoms may persist, although the most were improved.

No description available.

I dagens samhälle vill människor bli delaktiga och få medbestämmande. Personcentrerad vård medför att sjukvårdens strävar efter att patienten involveras och vården anpassas efter dennes behov och förutsättningar. På så sätt blir vården mer jämlik och kan utföras på ett kostnadseffektivt sätt. Vid utgångsläget på studerat sjukhus utfördes mindre gynekologiska interventioner på operationsavdelningen. Processen var resurskrävande och hade låg patientdelaktighet. Patientkontrollerad sedering (PCS) betyder att patienten styr sederingen själv. På så sätt kan både patientens delaktighet och värdet i mikrosystemet öka. Förbättringsarbetet innebar att utbilda sjuksköterskor från kvinnoklinikens mottagning att erbjuda PCS självständigt utan att anestesisjuksköterskan deltar. Då skapas möjlighet att utföra vissa interventioner på mottagningen istället för på operation. Syftet med förbättringsarbetet var att öka patientens delaktighet genom att införa patientkontrollerad sedering vid gynekologiska interventioner på kvinnoklinikens mottagning, Värnamo sjukhus. Eftersom detta arbetssätt inte är vedertaget var studiens syfte var att undersöka medarbetarnas erfarenheter av att erbjuda patientkontrollerad sedering. Förbättringsarbetet utgick från Nolans förbättringsmodell och strukturen i förbättringsrampen. Värdekompassens perspektiv och mätetal användes för att belysa effekten av förändringen, både för patienten, medarbetarna och verksamheten. Studien genomfördes med kvalitativ metod med hjälp av semistrukturerad fokusgruppintervju av medarbetare på kvinnoklinikens mottagning, Värnamo Sjukhus. Förbättringsarbetet resulterade i en funktionell sederingsmetod och ett förändrat mikrosystem för kvinnor som ska genomgå gynekologiska interventioner. Förbättringsarbetet stärkte patientens delaktighet och ökade möjligheten att bli en aktiv medspelare i sin egen vård. Samtliga värdekompassens balanserade mått påvisade att arbetssättet var välfungerande, patientsäkert och uppskattat både av patienter och medarbetare. Ytterligare effekt var att medarbetarnas kompetens ökade och att samverkan mellan klinikerna förbättrades. Studien påvisade att medarbetarna upplevde att det nya arbetssättet stärkte den personcentrerade vården. Införandet av PCS upplevdes både relationsskapande, engagerande och resurskrävande. / In modern society people prefer participation and co-determination. Person-centred care leads health care to involve the patient and the care adapts to the patient´s needs and conditions. This way the care will be more equal and can be performed in a more cost-effective way. Originally gynaecological interventions were costly performed in the operating room (OR) with lack of participation. Patient- controlled sedation (PCS) means that the patient controls the sedation itself. With this the patient's participation grows and increases value in the microsystem. The Quality improvement (QI) involved to teach nurses at the out-patient clinic (OPC) to handle PCS by themselves, without an anaesthetic nurse attending. In this way some interventions could be performed in the OPC instead of in the OR. The purpose of QI was to increase patient-participation by introducing PCS during interventions at the gynaecological OPC at Värnamo hospital. The study aimed at determining the co-worker's experiences when introducing PCS. The QI started from Nolans improvement model and the structure in the improvement ramp. The value-compass and measurements were used to evaluate the effects of the changes. The study was performed in a qualitative method with inductive approach using focus-group interview with co-workers at the gynaecological OPC. By introducing PCS in the QI women became participants in the gynaecological OPC. The QI resulted in that more interventions could safely be performed in the OPC. The new procedure makes the patient an active co-player, the competence of the co-workers rises, the collaboration between the clinics grows and the care is performed at the right level of care.  The study showed that the co-workers experienced increased patient-centered care. The QI built relationships, was engaging and demanding resources.