Diss. (sammanfattning) Örebro : Örebro universitet, 2009. / Härtill 4 uppsatser.

The aim of this study is to describe the lives of women who are living with vestibulitis. 13% of women aged 20-29 suffer from vestibulitis and studies show that vestibulitis increase. A narrative analysis with qualitative approach was used. This is done by reviewing a number of blogs written by women who are suffering from this disease. A selection of seven different blogs that matched the studies criteria’s where chosen for review. One advantage by reviewing written text in a narrative form is that they often describe the situation very accurately and in great detail. The analysis of these texts where done jointly by the authors which strengthens the reliability of the results.   This study shows that women handle their pain and suffering differently. The major difference in outcome however, lies in what kind of support and healthcare they receive. And the results differ from handling their disease and life situation quite well, to having issues finding comfort and even meaning with life. Women who are suffering from vestibulitis express feelings of loneliness, depression and hopelessness. Low self-esteem, physical and mental exhaustion and relationship issues are also common among women suffering from vestibulitis. / Syftet med denna studie var att beskriva kvinnors upplevelse av hur det är att leva med vestibulit. 13 % av kvinnor mellan 20-29 år drabbas av vestibulit och studier visar att vestibulit öka. En narrativ analys med kvalitativ ansats användes. Detta gjordes genom att analysera ett antal utvalda bloggar, skrivna av kvinnor som lever med vestibulit. Ett urval av sju olika bloggar som uppfyllde kraven valdes ut för granskning. En fördel av att granska texter skrivna i berättande form är att de ofta beskriver situationen väldigt väl och med hög detaljrikedom. Analysen av dessa bloggar genomfördes gemensamt av båda författarna vilket stärker träffsäkerheten av resultatet.   Studien visar att kvinnorna hanterar sin smärta och sitt lidande olika. Den stora skillnaden i hur bra de kan hantera sin sjukdom, ligger i vilket stöd, bemötande och vilka vårdinsatser de ges. Och resultatet varierar från att kunna leva ett relativt bra liv med sin sjukdom, till att ha svårigheter att hitta tröst eller även meningen med livet. Kvinnor som lider av vestibulit uttrycker en känsla av ensamhet, depression och hopplöshet. Men även låg självkänsla, fysisk och mental utmattning och relationsproblem är vanligt bland kvinnor som lider av vestibulit.

Bakgrund: I Sverige diagnostiseras runt 2800 kvinnor varje år med gynekologisk cancer. Vid behandlingarna påverkas kvinnans reproduktionsorgan vilket medför en stor förändring i kvinnans liv. Till följd av den höga femårsöverlevnaden lever många kvinnor med följderna efter behandlingar av gynekologisk cancer. Kunskap om kvinnans upplevelser kan hjälpa sjuksköterskan att få ökad förståelse för kvinnan och därmed ge kvinnan ett bättre stöd. Syfte: Syftet med studien var att beskriva kvinnors upplevelser efter avslutad behandling av gynekologisk cancer. Metod: Metoden var en litteraturstudie med kvalitativ design baserad på åtta vetenskapliga artiklar. De vetenskapliga artiklarna analyserades med Graneheim och Lundmans beskrivning av innehållsanalys. Resultat: I resultatet framkom det att kvinnorna upplevde en förändring i att vara kvinna samt att de inte kände igen sina kroppar. Kvinnorna upplevde även en påverkan på deras sex och samliv, rädsla för återfall samt omvärdering av livet.  Slutsats: Efter behandling av gynekologisk cancer påverkades kvinnorna både fysiskt och emotionellt. Genom att sjuksköterskan visar empati, lyhördhet och respekt samt skaffar sig kunskap och förståelse för kvinnorna och deras upplevelser, kan ett bättre möte och en förbättrad omvårdnad åstadkommas.

Introduktion: Gynekologisk cancer är ett samlingsbegrepp för de cancerformer som drabbar kvinnans reproduktionsorgan. De olika cancerformerna har olika symtom och härkomst och därför kan behandlingen skiljas. Behandlingarna kan ge en rad olika biverkningar och konsekvenser vilket ger individuella erfarenheter. Syftet: Litteraturstudiens syfte var att belysa kvinnors erfarenheter av att leva med gynekologisk cancer. Metod: Litteraturstudie grundad på Polit och Becks (2012) niostegsmodell med induktiv ansats. Databaser som användes var CINAHL och PubMed. Artiklarna genomgick en kritisk granskning. Tio kvalitativa artiklar gick igenom kvalitetsgranskningen och svarade mot studiens syfte. Resultat: Resultatet delades in i tre huvudteman: leva med förändringar, inre kamp mot känslomässigt kaos och personlig utveckling. Resultatet visar att kvinnors erfarenheter baserades på de förändringar som de tvingades genomgå. Det innebar att kvinnorna behövde anpassa sig vilket var en större utmaning än de kunde föreställa sig. Slutsats: Litteraturstudiens resultat visade att kvinnor hade både negativa och positiva erfarenheter av gynekologisk cancer. De huvudsakliga erfarenheterna som kvinnorna upplevt var leva med förändringar, kämpa mot ett känslomässigt kaos och personlig utveckling.

Gynekologisk cancer är en cancerform som drabbar kvinnans könsorgan och är vanligt förekommande. Varje form av gynekologisk cancer är unik och så även kvinnors känslomässiga upplevelser om sjukdomen. Beroende på fas i livet påverkas kvinnan individuellt. Kvinnor i fertil ålder drabbas oftast hårt då förmågan till reproduktion försvinner men för de kvinnor där reproduktion inte längre är aktuellt framkommer också utmanande känslor av depression och nedstämdhet. Syftet med studien var att belysa kvinnors känslomässiga upplevelser i samband med gynekologisk cancer. Studien genomfördes som en litteraturstudie. Studiens resultat utgick ifrån 14 vetenskapliga artiklar, där majoriteten var kvalitativa och belyste den känslomässiga upplevelsen hos kvinnor i samband med gynekologisk cancer. De vetenskapliga artiklarnas resultat ledde till fyra teman: Upplevelser efter fysiska förändringar, Upplevelser av stödets påverkan, Upplevelser av osäkerhet inför framtiden och Upplevelser om en ljus framtid. I resultatet framkom att det medför en stor känslomässig påverkan att drabbas av gynekologisk cancer och att upplevelserna skiljdes åt mellan de drabbade. Tidigare forskning visar på brister i omvårdnaden då kommunikationen ofta drabbas negativt i samtal mellan vårdpersonal och kvinnan på grund av att sjukdomen medför komplikationer som är svåra att tala om. Fortsatt forskning inom området vore önskvärt för att utveckla vårdpersonalens kunskap om gynekologisk cancer.

Introduktion: Vid en gynekologisk cancerdiagnos kan sexualiteten påverkas. I vilken utsträckning påverkan sker och hur den ser ut skiljer sig från fall till fall, tydligt är att påverkan är såväl psykologisk som fysisk. Syfte: Var att beskriva kvinnliga patienters upplevelser av hur sexualiteten kan påverkas i samband med en gynekologisk cancer. Metod: Litteraturstudien är uppbyggd enligt Polit och Beck niostegsmodell. Databaserna som valdes var CINAHL och PubMed. Urvalet skedde med hjälp av tidigare valda kriterier. 10 stycken artiklar klarade kvalitetsgranskningen och gick vidare till analys där tre kategorier identifierades. Resultat: Det slutgiltiga resultatet delades in i två kategorier med tillhörande underkategorier, Självbild - Förändras kroppsbild, Att vara kvinnlig, Samliv - Närhet till sin partner, Sexuell aktivitet. Slutsats: Författarna kom fram till att sexualiteten alltid påverkas, den behöver dock inte alltid vara negativ. Tydliga likheter kan ses i svaren mellan deltagarna i de olika studierna.

Bakgrund I Sverige dör nästan 1000 kvinnor varje år av maligna tumörer i de kvinnliga könsorganen. Cirka 2900 gynekologiska cancerfall rapporteras årligen vilket motsvarar tolv procent av alla cancerfall hos kvinnor. Prognos, symtom och behandling skiljer sig mellan de olika typerna av cancer. Behandlingen kan vara i form av kirurgi, strålning, kemoterapi och i vissa fall hormoner. Gynekologisk cancer och konsekvenser av behandling kan innebära både fysiska och psykologiska förändringar, vilket kan påverka sexualitet, kroppsuppfattning och självkänsla. Syfte Syftet var att undersöka hur konsekvenserna av gynekologisk cancer kan påverka sexualitet och kroppsuppfattning samt belysa behovet av information kring dessa aspekter. Metod Detta var en litteraturbaserad studie. En litteratursökning utfördes i databaserna PubMed och CINAHL. I studien inkluderades 15 vetenskapliga artiklar som granskades och presenteras under huvudkategorierna sexualitet, kroppsuppfattning och behov av information och stöd för att besvara syftet. Resultat Resultatet visar att kvinnorna upplevde att de kroppsliga förändringarna kunde leda till både fysiska och psykiska konsekvenser i form av förändrad kroppsuppfattning, minskad sexuell lust, smärta vid samlag samt ångest och oro. Behovet av information och stöd var stort. Slutsats Det råder ingen tvekan om att gynekologisk cancer och behandling har stor inverkan på en kvinnas liv. Majoriteten av kvinnorna upplevde att behandling medförde både psykiska och fysiska konsekvenser för sexualitet samt kroppsuppfattning. Konsekvensernas betydelse kunde påverka kvinnornas sexuella liv och kroppsbild i olika grad beroende på ålder, kultur och livssituation. Bristfällig information och stöd upplevdes vara ett stort problem för kvinnorna. Nyckelord: Gynekologisk cancer, Sexualitet, Kroppsuppfattning, Behandlingskonsekvenser

Bakgrund: Varje år får över 2500 kvinnor i Sverige diagnosen gynekologisk cancer. Den innefattar olika sjukdomsformer och skiljer sig beroende på var de sitter i könsorganet, vilka symtom de ger och hur behandlingen ser ut. En god vårdrelation är en förutsättning för att patienten ska kunna anförtro sig till vården. Syfte: Syftet var att beskriva kvinnor med gynekologisk cancers upplevelser av möten med vårdpersonal under behandlingstiden. Metod: Uppsatsen var en litteraturstudie baserad på nio stycken kvalitativa artiklar. Resultat: Efter att artiklarna bearbetats framkom två stycken huvudkategorier. Dessa berörde upplevelser av möten med vårdpersonal. Diskussion: Diskussionen behandlar kvinnornas upplevelser, såsom trygghet och missnöje, som uppkom vid möten med vårdpersonal.

Inledning: Kvinnors sexualitet och kroppsuppfattning efter gynekologisk cancer förändras. Som barnmorskor är det viktigt att i tidigt skede medverka till och förebygga de komplikationer som dessa kvinnor drabbas av. Syfte: Syftet med studien var att göra en jämförande, detaljerad beskrivning av attraktion och sexuell lust hos kvinnor som blivit strålbehandlade mot gynekologisk cancer. Metod: En prospektiv kohortstudie med kvantitativ ansats med enkätformulär. Två kohorter har jämförts där 616 kvinnor behandlats för gynekologisk cancer samt 344 kvinnor som inte behandlats. Resultat: Kvinnorna upplever sig mindre attraktiva och att deras partner även tycker det. De hade mindre längtan efter sex och hade sex mer sällan. Flertalet talade inte med någon om sin brist på lust till sex eller om de sexuellt relaterade biverkningarna. De kände sig mindre upphetsade i en sexuell situation där tillfredsställelsen och avspänningen i samband med orgasm förändrats. Kvinnornas välbefinnande påverkades negativt och problem med avföring och gasläckage förekom. Slutsats: Upprepad information och återkoppling före, under och efter behandling mellan kvinnorna och patientansvarig barnmorska/läkare är nödvändigt. Kvinnornas upplevelse av att vara attraktiva, tankar på, längtan och lust efter sex samt ofrivillig gasavgång och avföringsträngningar är de viktigaste faktorerna att belysa för kvinnorna för att kunna förbereda och förebygga komplikationer efter gynekologisk cancer.

Bakgrund Livmoderhalscancer är den näst vanligaste cancerformen hos kvinnor globalt sett. I Sverige insjuknar cirka 450 kvinnor årligen i livmoderhalscancer varav cirka 150 dör till följd av sjukdomen. Humant Papillomvirus (HPV) är den främsta orsaken till utvecklingen av livmoderhalscancer. Cytostatika används som en behandlingsmetod som syftar till att skada tumören och eventuellt göra den känsligare för en eventuell strålbehandling. Att genomgå cytostatikabehandling för livmoderhalscancer är en krävande period. Syfte Att belysa hur sjuksköterskan kan ge stöd för kvinnors upplevelse av en god livskvalitet när de genomgår cytostatikabehandling mot livmoderhalscancer. Metod Studien består av en litteraturöversikt med sökningar gjorda i databaserna PubMed och Cinahl. Sökningarna gjordes med hjälp av MeSH-termer och Cinahl Headings, men även via fritext. Slutgiltigen valdes 17 vetenskapliga artiklar ut till resultatet som har kvalitetsgranskats utifrån Sophiahemmet bedömningsunderlag. Artiklarna har även granskats etiskt. Resultat Information, stöd, undervisning och rådgivning är betydande delar för sjuksköterskan att ta hänsyn till vid cytostatikabehandling. Kvinnorna behöver information kring biverkningar, hanteringen av dessa, råd kring sexuella konsekvenser och stöd för upprätthållande av livskvaliteten. Sjuksköterskan bör inneha kunskap kring cytostatikabehandling och omvårdnadsbehov för att stödja kvinnorna till bästa möjliga livskvalitet. Slutsats Sjuksköterskan behöver utgå från patientens syn på livskvalitet och erbjuda stöd när det behövs. Det finns olika faktorer att ta hänsyn till, bland annat fysiska, psykiska och sociala. Personcentrerad omvårdnad är av grund för att den cancersjuke ska uppnå bästa möjliga livskvalitet.