Background: Gynecological cancer is the second most common form of cancer in women. There are different treatment options, including surgery and radiotherapy. As a result of effective treatments the number of women who survived in recent years has increased. Complications resulting from the different treatments are common and may affect womens’ sexuality. Since problems with sexuality can arise related to various diseases and treatments the nurse will also come into contact with sexuality issues in meeting with patients. Aim: To highlight women´s experiences of sexuality after a gynocological cancer treatment. Method: A literature review based on eleven scientific articles. Data collection was conducted on the databases CINAHL Complete, PubMed and Nursing & Allied Health database. The articles were reviewed and similarities identified. Results: Three main themes were identified, physical impact, mental impact and partner relationships. It was found that women in many cases experienced a negative change in their sexuality and that the self-image was negatively affected by the cancer and subsequent treatment. The result also showed that it was common among women to feel that they had not received enough information about complications that might arise after cancer treatment. Discussion: The result is discussed based on Roys adaption model and the various adaptive functional areas that the model contains and based on scientific articles.

The purpose of this paper is to compare two invitations for pap test by using text analysis. The study is comparing Region Kronoberg with the national invitation for pap test. Region Kronoberg has with their own invitation one of the lower participation rates in the country, hence the reason for this study. The study aims to see if the invitation for pap test has an impact on the participation rate. The result of the study shows that the invitation does have an impact on the participation rate. The national invitation has higher components of relationship building traits than Region Kronoberg which can explain the higher participation rate in the comparing regions.

Bakgrund:Gynekologisk cancer är en cancerform som drabbar uppskattningsvis ca 3000 kvinnor i Sverige varje år. Att drabbas av en livshotande sjukdom som gynekologisk cancer kan ge upphov till en rad reaktioner, förändringar och behov. Det är därför av vikt för sjuksköterskan att förstå kvinnornas upplevelser och utefter detta kunna bistå kvinnorna den personcentrerade omvårdnaden som ligger inom sjuksköterskans kompetensområde. Syfte: Syftet var att beskriva kvinnors upplevelser av att leva med gynekologisk cancer. Metod: En litteraturstudie utfördes baserat på tio kvalitativa artiklar där en analys genomfördes. Artikelsökningarna gjordes i databaserna Pubmed och Cinahl Complete.  Resultat: Analysen resulterade i tre huvudteman; Fysiska upplevelser, emotionella upplevelser och upplevelser av relationernas betydelse. Till dessa huvudteman identifierades tio underteman. Sammanfattning:Kvinnornas upplevelser med gynekologisk cancer beskrevs som fysiskt och psykiskt påfrestande. En rad förändringar beskrevs av kvinnorna efter insjuknandet, där både negativa och positiva aspekter framkom. Den gynekologiska cancerns behandling hade framförallt en negativ påverkan på kvinnornas fysiska hälsa vilket i sin tur påverkade den psykiska hälsan på olika plan. Kvinnorna hade också önskat ett annat bemötande från vårdpersonalen. Rädsla för död och återinsjuknande var andra aspekter som präglade deras upplevelser. Samtidigt beskrev kvinnorna hur insjuknandet lett till medvetandegörandet av hälsosammare vanor och livsstil, stärkta band till familj/vänner och en ny syn på livet. / Background: Gynecological cancer is a type of cancer that involves cancer in the female genitalia and occurs in approximately 3000 women in Sweden each year. To suffer from a life-threatening disease such as gynecological cancer can cause a series of reactions, changes and needs. It is therefore of importance for the nurse to understand the lived experiences of these women and based on that be able to assist them and give them person-centered care that lies within the nurses area of competence. Aim: To describe women’s experiences of living with gynecological cancer.Method:A literature review based on ten qualitative articles where an analysis was performed. Article searches were performed in the databases Pubmed and Cinahl Complete.   Results: The analysis resulted in three main themes; Physical experiences, emotional experiences and experiences of the importance of relationships. To the three main themes ten subthemes were identified.  Summary: The experiences the women had with gynecological cancer were described as psychically and emotionally strenuous. A series of changes were described by the women after falling ill, where both negative and positive aspects emerged. Mainly the treatments of the gynecological cancer had a negative impact on the women’s physical health which then led to a mentally impact on various levels. The women also had wished for another personal treatment from the health professionals, lack of empathy and information from their caregivers were described. A fear of death and recurrence were other aspects that had an impact on their experiences. At the same time the women described how the disease had led to awareness raising on healthier habits and lifestyles, strengthen bonds to family/friends and a new outlook on life.

Cancervården i Sverige har kännetecknas av höga överlevnadstal och generellt hög kvalitetvid behandling av patienter, dock har det förekommit långa väntetider för patienter i väntan påbehandling. Som följd av detta inledde den svenska regeringen en nationell reform som skullehjälpa sjukvården att standardisera cancerpatienters vård som på sikt skulle påskyndabehandling av cancer, denna satsning kom då att kallas Standardiserade vårdförlopp.Målet med det nya nationella programmet var att i huvudsak skapa en jämlik cancervård i helaSverige, det som skulle genomföras var bland annat att minska väntetider, öka patientersnöjdhet med cancervården samt minska de regionala ojämlikheterna inom sjukvården.I region Gävleborg implementerades totalt 31 olika standardiserade vårdförlopp, mellan år2015-2018, varav fyra standardiserade vårdförlopp som personalen på gynekologiskamottagningen på Hudiksvalls sjukhus arbetar med. De olika standardiserade vårdförloppen äräggstockscancer (2016), livmoderhalscancer (2017), livmoderkroppscancer (2017) samtvulvacancer (2018).Syftet med denna studie är att undersöka hur personalens arbete på gynekologiskamottagningen har förändrats sedan man implementerat standardiserade vårdförlopp (SVF) iverksamheten. För att kunna möjliggöra detta har jag genomfört en frågeundersökning medpersonal som arbetar med standardiserade vårdförlopp på mottagningen.Studien visar att personalen som arbetar på gynekologiska mottagningen uppfyller Vedung’simplementeringsteori gällande möjligheten att förstå, vilja, kunna genom att de fåttutbildning, är positivt inställd till implementeringen av standardiserade vårdförlopp samt attde har de rätta resurserna för arbeta utifrån de som standardiserade vårdförlopp kräver.Studien visar även att personalens arbete har förändrats genom att de behöver vara meruppmärksam att följa SVF-patienter så de får den vård och behandling de behöver, inomangiven plats i vårdförloppet.

Sammanfattning Bakgrund: År 2020 blev cirka 1,3 miljoner kvinnor i världen diagnostiserade med gynekologisk cancer. Cancersjukdomens process och cancerbehandlingen skapar besvär av fysisk, psykisk och social karaktär som kan påverka den sexuella hälsan samt kvinnornas kroppsbild. För att vårdpersonal ska kunna stödja de drabbade, kan verktyg som PLISSIT vara en hjälp vid förmedling av information och stöd. Syfte: Att beskriva hur kvinnor med gynekologisk cancer upplever sin sexuella hälsa och kroppsbild samt hur de upplever informationen och stödet från vården. Metod: Arbetet är utfört som en allmän litteraturöversikt med induktiv ansats. Den inkluderar 19 kvalitativa artiklar. Resultat: Fyra huvudkategorier framkom. Fysisk påverkan, Psykisk påverkan, Påverkan på kroppsbild och Det upplevda stödet från vården. Majoriteten av kvinnorna upplevde att sjukdomen och behandlingen påverkade den sexuella hälsan negativt och att informationen och stödet från vården var bristfälligt. Slutsats: Kvinnornas framkomna besvär samt brist på stöttning från vården, ledde till lidande för kvinnorna i studien. Detta skapar en utmaning för sjukvården där specialistsjuksköterskan har en nyckelfunktion i att erbjuda information och stöd. Nyckelord: Gynekologisk cancer, sexuell hälsa, kroppsbild, information, stöd.

No description available.

Bakgrund: Varje år drabbas flera kvinnor i Sverige av gynekologisk cancer. Behandlingarna leder till många biverkningar och kvinnorna tvingas leva med dessa följder i resten av sitt liv. Detta problem är viktigt att belysa för att kunna hjälpa kvinnor i framtiden att bli mer förberedda på förändringarna och för att sjuksköterskorna ska kunna ge de bästa stödet.  Syfte: Syftet var att beskriva kvinnors erfarenheter av hur livet förändrats efter att ha behandlats för gynekologisk cancer.  Metod: En litteraturstudie med kvalitativ design, med en induktivansats.  Analysen av de 10 vetenskapliga artiklarna är gjord utifrån Graneheim & Lundmans manifesta innehållsanalys.   Resultat: Resultatet visade att kvinnor upplever en förändring på flera olika sätt. Kategorier som togs fram var upplevelsen av att vara kvinna, upplevelser av sexualitetens förändringar och att inte känna igen sig själv och sin kropp. Kvinnor pratade exempelvis om informationsbrist, inkontinensbesvär, temperaturförändringar och smärta och oro i samband med sexuella relationer.  Slutsats: Cancer kan påverka en människa på många olika sätt både fysiskt och emotionellt. Kvinnor som går igenom och överlevt gynekologisk cancer är i stort behov av stöd. Information är en av de viktigaste delarna för att kunna förstå den förändrade kroppen.

No description available.

Bakgrund: Vid gynekologisk cancer involveras organ som är relaterade till kvinnlighet och sexualliv. Sjukdomen och behandlingen kan innebära en negativ inverkan på kvinnans sexuella hälsa vilket är en viktig del av livet och kan ha en stor påverkan på livskvalitén. I sjuksköterskans profession ingår att främja och bevara patientens hälsa och därmed sexuell hälsa. Syfte: Syftet var att belysa kvinnors upplevelser av sexuell hälsa vid gynekologisk cancer. Metod: En litteraturstudie med en kvalitativ ansats baserad på en analys av 10 artiklar genomfördes. Resultat: Kvinnor drabbade av gynekologisk cancer upplevde att sjukdomen och dess behandlingar hade påverkan på den sexuella hälsa. Sex teman identifierades, varav brist på information var det mest framträdande. Slutsats: Kvinnor drabbade av gynekologisk cancer upplevde flera hinder för att uppnå en tillfredsställande sexuell hälsa. Det främsta hindret och den gemensamma nämnaren, var bristen på information om hur behandlingar och dess biverkningar påverkade den sexuella hälsan, vilket medförde onödigt lidande och försämrad livskvalité. Klinisk betydelse: En ökad förståelse av kvinnornas upplevelser kan hjälpa sjuksköterskor att tillgodose en omvårdnad innefattande flera aspekter av sjukdomen, såsom sexuell hälsa. På grund av ämnets känsliga natur behöver det lyftas i grundutbildningen för sjuksköterskor, så att studenterna skall bli bekanta med och känna sig bekväma med ämnet så att det ska bli en naturlig del i den kliniska omvårdnaden. PLISSIT-modellen bör implementeras som ett verktyg för sjuksköterskor att använda vid samtal med patienter om sexuell hälsa. / Background: Gynecological cancer involves organs related to femininity and sexual life. The disease and treatment can have a negative impact on the woman's sexual health, which is an important part of life and can have a major impact on quality of life. The nurse´s profession includes promoting and preserving the health of the patient and thus the sexual health. Aim: The aim of this study was to highlight women's experiences of sexual health in gynecological cancer. Method: A literature review was conducted with a qualitative approach based on an analysis of 10 articles. Results: Women suffering from gynecological cancer experienced that the disease and its treatments had an impact on their sexual health. Six themes were identified of which, lack of information was the most prominent. Conclusion: Women with gynecological cancer experienced several obstacles to achieve satisfactory sexual health. The main obstacle and the common denominator was the lack of information on which impact treatments and their side effects had on sexual health, causing unnecessary suffering and impaired quality of life. Clinical suggestions: An increased understanding of women´s experiences can help nurses to meet the care, such as sexual health. Because of the sensitive nature of the topic, the authors consider that it needs to be emphasized in the nursing education, for students to become familiar with and feel comfortable with the topic to become an integrated part of clinical care. The PLISSIT-model should be implemented as an instrument for nurses to use in conversations with patients about sexual health.

Bakgrund: Sexualitet och sexuell hälsa har olika betydelse för varje individ. Vid gynekologisk cancer förändras upplevelsen av sin sexualitet på grund av kroppsliga förändringar som skapas vid behandling och som innebär både fysiska och psykiska konsekvenser på sexualiteten. Att drabbas av gynekologisk cancer kan skapa oro och funderingar kring individens existens samt oro inför förändringar på sexualitet och livsstil. Syfte: Syftet med studien var att beskriva kvinnors upplevelse av kommunikation om sexualitet i vården vid gynekologisk cancer. Metod: En litteraturöversikt där tio kvalitativa artiklar och en kvantitativ artikel har analyserats. Resultat: Tre teman framkom efter att ha analyserat artiklarna; när kommunikationen brister, skillnader i behov av information och vårdmiljöns påverkan på kommunikationen. Kvinnor upplever brist på kommunikation och information kring deras sexualitet när de drabbas av gynekologisk cancer. Diskussion: Det finns hjälpmedel för sjuksköterskor att tillhandahålla för att öka kommunikation om sexualitet. God kommunikation om sexualitet vid gynekologisk cancer leder till ett ökat välbefinnande, självförtroende och kunskap om sjukdomen. Konklusion: Kvinnor med gynekologisk cancer vårdas inte utifrån ett helhetsperspektiv. Kommunikationen och därmed informationen om sexualitet och sexuell hälsa är bristfällig och det leder till lidande och psykisk ohälsa. Detta bör uppmärksammas och det är ett område som behöver förbättras drastiskt. / Background: Sexuality and sexual health have a different meaning for each individual. Gynecological cancer can change the image of sexuality because of bodily changes created by the treatment and that involves both the physical and psychological impact. Suffering from gynecological cancer causes concerns about changes in sexuality, anxiety and existential questions. Aim: The aim of the study is to describe women's experience of communication about sexuality in their care during gynecological cancer.  Method: A literature review where ten qualitative articles and one quantitative article has been analyzed.  Result: Three themes emerged after analyzing the articles; when communication gaps, differences in information, and the environment ́s impact on communication. Women experience a lack of communication and information about sexuality in their healtcare.  Discussion: There are support-systems for nurses that can help them increase communication about sexuality. Good communication in gynecological cancer leads to increased well-being, confidence and knowledge about the disease. Conclusion: The care for women with gynaecological cancer is not based on a holistic perspective. The communication and information about sexuality and sexual health is poor and it leads to suffering and mental ilness. This should be adressed and it is an area of need that needs to be improved drastically.