2800 kvinnor i Sverige insjuknar i gynekologisk cancer årligen. Vanliga behandlingsmetoder är kirurgi, strål- och cytostatikabehandling. Behandlingarna har visat fysisk och psykisk påverkan och att kvinnor med gynekologisk cancer oroar sig i större grad än andra patienter med andra cancerformer. Syftet var att beskriva kvinnors upplevelser efter avslutad behandling av gynekologisk cancer. Uppsatsen genomfördes som en litteraturstudie där 12 artiklar analyserades. Resultatet visar att kvinnorna upplever att de fortfarande bär på sjukdomen efter behandlingen, på grund av behandlingarnas effekter på det vardagliga livet. Upplevelser av oro för återfall, förändrad kroppsbild, negativ påverkan på fertiliteten och bristfällig information av vårdpersonal var svårt att hantera. Fortsatta uppföljningar och utförligare information, angående symtom, biverkningar och behandlingar, av sjuksköterska hade varit fördelaktigt för kvinnorna för att minska oro och förbättra livskvaliteten.

Bakgrund Kvinnan får ofta någon typ av sexuell dysfunktion av gynekologisk cancer och dess behandling. En gynekologisk cancersjukdom innebär både fysiskt- och psykiskt lidande. Stöd har visat positiv effekt för cancerpatienter. Den omvårdnadsteori som valdes för examensarbetet var Joyce Travelbees omvårdnadsteori. Syfte Att undersöka hur kvinnliga patienter med en gynekologisk cancerdiagnos upplever stöd från vårdpersonal relaterat till sex- och samlevnad. Metod Detta är en litteraturstudie där artiklar granskades från databasen PubMed. Sjutton originalartiklar valdes men två av dessa exkluderades då de ej svarade på inklusionskriterierna. Dessa 15 artiklar kvalitetsgranskades med hjälp av granskningsmallar. Resultatet analyserades med en innehållsanalys. Resultat Kvinnor önskar mer stöd relaterat till sex- och samlevnad. De önskar även att partnern involveras i vården. Kvinnorna upplever otillräckligt stöd relaterat till sex- och samlevnad gånger kvinnan fått stöd har detta varit otillräckligt. De önskar både få muntlig och skriftlig information/rådgivning. Slutsats Att drabbas av gynekologisk cancer påverkar hela kvinnan. Kvinnor upplever att de får för lite stöd relaterad till sex- och samlevnad och önskar mer stöd från vården i dessa frågor. Detta examensarbete skall bidra till att vårdpersonal uppmärksammar dessa kvinnor. / Background Women often get some type of sexual dysfunction of gynecological cancer and its treatment. A gynecological cancer disease involves both physical- and mental suffering. Support has demonstrated efficacy for cancer patients. The nursing theory that was selected to this bachelor’s thesis was Joyce Travelbee. Aim To examine how female patients with a gynecological cancer diagnosis feel support from health professionals related to sex- and relationships Method This is a literature review in which articles were searched from the database PubMed. Seventeen original articles were selected, but two of these were excluded because they did not respond at the inclusion criteria. These 15 articles of quality were assessed using audit templates. The results were analyzed using a content analysis.   Results Women want more support related to sex- and relationships. The women also want their partner to become more involved in care. The women experiencing insufficient support related to sex- and relationships times the woman received support, this has been inadequate. They want both verbal and written information/advice.  Conclusion To suffer from gynecological cancer affects the whole woman. Women feel that they receive little support related to sex- and relationships and want more support from the care in these issues. This bachelor’s thesis will contribute to the health professionals pay attention to these women.

Bakgrund: År 2017 drabbades 2850 kvinnor av gynekologisk cancer. Det finns flertalet behandlingsstrategier där den vanligaste är kirurgi. Efter behandlingen kan många kvinnor befinna sig i ett lidande där den sexuella hälsan påverkas. Syfte: Att undersöka kvinnans upplevelse av sexuell hälsa efter behandling av gynekologisk cancer. Metod: Studien har genomförts som en litteraturöversikt baserad på kvalitativa artiklar där materialet grundades på kvinnors upplevelse av sexuell hälsa efter behandling av gynekologisk cancer. Artiklarna hittades på databaserna CINAHL och MEDLINE. Resultat: Resultatet visar på olikheter gällande kvinnors upplevelser av den sexuella hälsan efter behandling av gynekologisk cancer. De vanligaste förekommande förändringarna till följd av behandlingen var torra slemhinnor och förminskad vagina som ledde till smärta vid samlag och bidrog till minskad sexlust. Självkänslan påverkades hos många kvinnor och konsekvenserna av behandlingen inverkade på deras relationer. Deltagarna upplevde otillräcklig information om behandlingens effekter på den sexuella hälsan från vården. Konklusion: Behandlingen resulterade i förändringar på den sexuella hälsan som drabbade kvinnan både psykiskt och fysiskt. Många kvinnor önskade mer information och ett större stöd från sjukvården under sjukdomsförloppet. Sjuksköterskan har ett ansvar att bryta tystnaden och möta patientens känslor kring den förändrade sexualiteten. En ökad kunskap krävs för att förebygga ohälsa hos dessa patienter. / Background: 2850 women suffered from gynecological cancer year 2017. There are several treatment options and the most common one is surgery. After treatment many women suffer from issues regarding their sexual health. Aim: To explore women’s experiences of sexual health after treatment of gynecological cancer. Method: The study was made as a literature review based on qualitative articles where the women expressed their experience of sexual health after treatment of gynecological cancer. The articles were found on the two databases CINAHL and MEDLINE. Result: The result shows that the women had different experiences of how gynecological cancer and the treatment affected their sexual health. The most common effects of the treatment was dry mucous membrane and shortened vagina that made intercourse painful which decreased their libido. For many of the women their self esteem was affected and the majority expressed that the consequences of the treatment had an impact on their relationship. The women of the study experienced a lack of information about the treatments effects on their sexual health from health care providers. Conclusion: The treatment resulted in a change in the womens’ sexual health that affected them both physically and mentally. The women would have appreciated more information and a greater support from healthcare providers during the time of the disease. Nurses have a responsibility to break the silence and meet the patients’ needs when it comes to the change in sexuality. More knowledge is necessary to prevent illness when it comes to these patients.

Bakgrund: Ett missfall kan innebära ett lidande för de kvinnor som drabbats. Många upplever känslor som sorg, skuld och ångest. Tidigare forskning tyder på att de fysiska och medicinska behoven efter ett missfall är prioriterade i den vård som bedrivs idag. Sjuksköterskan behöver uppmärksamma kvinnans emotionella behov och erbjuda stöd, samtal och information för att även lindra det emotionella och psykiska lidandet. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors och barnmorskors erfarenheter av att vårda kvinnor som drabbats av tidigt missfall. Metod: En kvalitativ intervjustudie genomfördes där fem informanter intervjuades enligt den semistrukturerade intervjuformen. Materialet transkriberades och analyserades sedan utefter Graneheim och Lundmans kvalitativa innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i två kategorier – Erfarenheter av att lindra lidande och Erfarenheter av vårdandets förutsättningar. Erfarenheterna var att kvinnans lidande kan lindras genom stöd, bemötande, kommunikation och smärtlindring. Förutsättningar som vårdmiljö, personal- och bemanningsbrist, kompetens, personliga förutsättningar samt stöd till vårdaren erfors inverka på vårdandet. Slutsats: För att erbjuda en god vård till kvinnor som drabbats av tidigt missfall krävs förutsättningar i form av tillräckligt med personal, bemanning, tid och kompetens. Stöd i form av närvaro och tillgänglighet, ett individanpassat bemötande och en följsam kommunikation kan lindra såväl kvinnans psykiska som fysiska lidande.

<p>The aim of this study was to describe young women's experiences of midwives/ gynaecologists treatment in connection to gynaecological examination. A further aim was to achieve a better understanding of the factors that can form the basis of the experience of treatment. A qualitative study was performed in which the participants (N=10) was Swedish-speaking women aged 18-25 years, with experience of at least one gynaecological examination. Data were collected through semi-structured interviews, using an interview guide. The material was analyzed according to Graneheim and Lundman´s (2004) method for qualitative content analysis. The results were presented based on the two overarching themes that were found; <em>The importance of a confirmatory communication</em> and <em>A respectful and empathic approach</em>. The twelve underlying categories represented the factors that gave rise to the experience of treatment. Under the theme <em>The importance of a confirmatory communication</em>, the following categories were placed: Continuous dialogue, Information, Choice of words and comments, Tone of voice, Confirmation and Non-verbal communication. The theme <em>A respectful and empathic approach</em> contained the following categories: Respectful, No set of values, Empathic, Responsive/conformed, Inviting and Easy-going approach. Conclusion: Women's experiences of treatment in connection to gynaecological examination were in general described in positive terms, but with some negative elements. The results of this study indicate a need for an individualized treatment which most likely should be characterized by the attitudes mentioned above.</p> / <p>Studiens syfte var att beskriva unga kvinnors upplevelser av barnmorskors/gynekologers bemötande i samband med gynekologisk undersökning. Vidare var syftet att uppnå en ökad kunskap för de faktorer som kan ligga till grund för upplevelsen av bemötandet. Studien var av kvalitativ ansats där deltagarna (N=10) var svensktalande kvinnor i åldrarna 18-25 år, med erfarenhet av minst en gynekologisk undersökning. Den kvalitativa forskningsintervjun användes som datainsamlingsmetod, där semistrukturerade intervjuer genomfördes med hjälp av en intervjuguide. Materialet analyserades kvalitativt enligt Graneheim och Lundmans (2004) metod för innehållsanalys. Resultatet presenterades utifrån två funna övergripande teman; <em>Betydelsen av en bekräftande kommunikation </em>och <em>Ett respektfullt och empatiskt förhållningssätt. </em>De sammanlagt tolv underliggande kategorierna representerade de faktorer som låg till grund för upplevelsen av bemötandet. Under temat <em>Betydelsen av en bekräftande kommunikation </em>placerades följande kategorier: Kontinuerlig dialog, Information, Ordval och kommentarer, Tonfall, Bekräftelse samt Icke verbal kommunikation. Tema <em>Ett respektfullt och empatiskt förhållningssätt </em>utgjordes av kategorierna Respektfullt, Värderingsfritt, Empatiskt, Lyhört/anpassat, Inbjudande samt Lättsamt förhållningssätt. Slutsats: Kvinnornas upplevelser av bemötande i samband med gynekologisk undersökning beskrevs i övervägande positiva ordalag, dock med vissa negativa inslag. Studiens resultat indikerar ett behov av ett individanpassat bemötande vilket lämpligen karaktäriseras av ovan nämnda förhållningssätt.</p>

Syfte: Att undersöka patienters upplevelser av ett besök på en studentmottagning för gynekologi och preventivmedelsrådgivning. Metod: Deskriptiv tvärsnittsstudie i form av en enkätundersökning med frågor rörande bemötande, tillgänglighet och förslag till förbättring. Enkäten hade både öppna och slutna svarsalternativ och delades ut av barmorskan eller gynekologen efter avslutat besök under en period av två veckor, 150 enkäter delades ut. Huvudresultat: 138 personer deltog i denna studie varav 95% var kvinnor, svarsfrekvensen var 92%. Den vanligaste orsaken till att Studentgyn besöktes var preventivmedelsrådgivning. Patienterna var överlag nöjda med det bemötande som givits av personalen på Studentgyn. Vidare upplevde samtliga ett förtroende för vårdgivaren och ansåg att denne var väl förberedd inför besöket. En majoritet av besökarna erbjöds en besökstid inom en vecka, de förbättringsförslag som lämnades handlade dock till stor del om möjligheten att komma i kontakt med Studentgyn för att boka en tid. Patienterna önskade längre telefontider samt tidsbokning via internet. Avslutningsvis uppgav samtliga att de kunde rekommendera Studentgyn till vänner och bekanta. Slutsats: Denna undersökning har kommit fram till att patienterna överlag varit väldigt nöjda med Studentgyn. Dock framkom ett missnöje avseende möjligheten att komma i kontakt med Studentgyn för tidsbokning och många av deltagarna lämnade förbättringsförslag rörande detta.

Bakgrund: Gynekologisk cancer drabbar ungefär 2800 kvinnor i Sverige varje år och är därmed bland kvinnor den näst största diagnosgruppen efter bröstcancer. Denna cancerform drabbar ett mycket privat område vilket innebär att den ofta omges av starka känslor och upplevs som svår att prata om.    Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva kvinnors fysiska och psykosociala upplevelse av att ha överlevt gynekologisk cancer.  Metod: En litteraturstudie har gjorts utifrån granskning av åtta vetenskapliga artiklar. Via en manifest innehållsanalys har fyra huvudteman identifierats. Resultat: Att leva i en förändrad kropp: kvinnorna lever med en del kvarstående kroppsliga förändringar till följd av sjukdom och behandling. Det handlar om såväl konkreta fysiska symtom, men även om hur de här förändringarna påverkar kvinnorna, känslomässigt och psykosocialt. Ensamhet i mötet med sig själv och andra: kvinnornas upplevelse av överlevandet som en ensam process och avsaknad av stöd från närstående och sjukvård. Att skapa en ny plan för framtiden: att leva vidare efter sjukdom och behandling innebär att leva i spänningen mellan att försöka hantera det man gått igenom och söka något nytt samtidigt som man lever med en ständig oro inför framtiden. Positiv återgång till livet: sjukdomserfarenheten har inte enbart haft negativa följder utan många talar om erfarenheten som berikande och berättar om en större närvaro och uppskattning av livet.  Diskussion: Resultatet diskuteras i relation till Meleis transitionsteori samt relateras till tidigare forskning på området. Resultatet har visat att kvinnor som överlevt gynekologisk cancer är tvungna att hantera förändringar på olika nivåer och anpassa sig till livet på ett nytt sätt. Överlevandet kan beskrivas som en rörelse från ett tillstånd till ett annat, under vilken kvinnorna erfar såväl vinster som förluster. Att anpassa sig till livet efter cancer innebär att de måste lära sig att förhålla sig till och hantera de förändringar och omvandlingar de går igenom.

Bakgrund: Gynekologisk cancer är ett utbrett spektrum av cancersjukdomar bland kvinnor och behandlingarna har betydelse för upplevelsen av den sexuella hälsan. Den sexuella hälsan är viktig för människans totala upplevelse av hälsa. Om den sexuella hälsan upplevs otillfredsställande kan ett lidande uppstå. Syfte: Syftet är att beskriva kvinnors upplevelse av sexuell hälsa vid gynekologisk cancer. Metod: En litteraturöversikt över tolv kvalitativa artiklar har genomförts. Resultat: Resultatet visade upplevda barriärer för sexuell hälsa vid gynekologisk cancer. Barriärerna presenteras i tre huvudkategorier: Den sexuella kroppen, Sexuella hinder och Sexuella relationer. Slutsats: Kvinnor med gynekologisk cancer upplever huvudsakligen flera barriärer för sexuell hälsa. Upplevelsen av dessa sexuella barriärer kan leda till en otillfredsställande sexuell hälsa vilket vidare kan orsaka ett lidande. Genom kunskap om upplevelsen av sexuell hälsa vid gynekologisk cancer kan sjukvården erbjuda vård som omfattar flera aspekter av sjukdomen och därmed minska risken för lidande. Klinisk betydelse: Denna litteraturstudie kan bidra med kunskap om kvinnors upplevda sexuella hälsa vid gynekologisk cancer. Sjukvården har en viktig roll att uppfylla med hänsyn till kvinnors upplevelse av bristande information. Utbildning och diskussion kring sexuell hälsa på sjuksköterskeutbildningen skapar förutsättningar för att samtal om sexuella hälsa ska bli ett självklart inslag i vården. / Background: Gynecological cancer is an expanded spectrum of cancer diseases among women and the treatments have importance for the experience of sexual health. Sexual health is important for the total experience of health. If the sexual health is perceived unsatisfactory, a suffering can arise. Aim: The aim is to describe women’s experience of sexual health within gynecological cancer. Method: A literature review of twelve qualitative articles was performed. Results: The analysis resulted in experienced barriers for sexual health within gynecological cancer. The barriers are presented in three main categories: The sexual body, Sexual obstacles and Sexual relations. Conclusion: Women with gynecological cancer mainly experience several barriers for sexual health. The barriers can lead to an unsatisfied sexual health which can cause a suffering. By knowledge about the experience of sexual health within gynecological cancer, the health care can provide care including several aspects of the disease and thereby decrease the risk for suffering. Clinical significance: This study can contribute knowledge about women’s perceived sexual health within gynecological cancer. Health care providers have an important role to fulfill regarding women’s experience of lack of information. Education and discussion about sexual health in the nursing education creates conditions for conversations about sexual health to become an obvious part of the health care. / <p>Röda Korsets sjuksköterskeförening stipendium juni 2015</p>

No description available.

The aim of this study was to describe young women's experiences of midwives/ gynaecologists treatment in connection to gynaecological examination. A further aim was to achieve a better understanding of the factors that can form the basis of the experience of treatment. A qualitative study was performed in which the participants (N=10) was Swedish-speaking women aged 18-25 years, with experience of at least one gynaecological examination. Data were collected through semi-structured interviews, using an interview guide. The material was analyzed according to Graneheim and Lundman´s (2004) method for qualitative content analysis. The results were presented based on the two overarching themes that were found; The importance of a confirmatory communication and A respectful and empathic approach. The twelve underlying categories represented the factors that gave rise to the experience of treatment. Under the theme The importance of a confirmatory communication, the following categories were placed: Continuous dialogue, Information, Choice of words and comments, Tone of voice, Confirmation and Non-verbal communication. The theme A respectful and empathic approach contained the following categories: Respectful, No set of values, Empathic, Responsive/conformed, Inviting and Easy-going approach. Conclusion: Women's experiences of treatment in connection to gynaecological examination were in general described in positive terms, but with some negative elements. The results of this study indicate a need for an individualized treatment which most likely should be characterized by the attitudes mentioned above. / Studiens syfte var att beskriva unga kvinnors upplevelser av barnmorskors/gynekologers bemötande i samband med gynekologisk undersökning. Vidare var syftet att uppnå en ökad kunskap för de faktorer som kan ligga till grund för upplevelsen av bemötandet. Studien var av kvalitativ ansats där deltagarna (N=10) var svensktalande kvinnor i åldrarna 18-25 år, med erfarenhet av minst en gynekologisk undersökning. Den kvalitativa forskningsintervjun användes som datainsamlingsmetod, där semistrukturerade intervjuer genomfördes med hjälp av en intervjuguide. Materialet analyserades kvalitativt enligt Graneheim och Lundmans (2004) metod för innehållsanalys. Resultatet presenterades utifrån två funna övergripande teman; Betydelsen av en bekräftande kommunikation och Ett respektfullt och empatiskt förhållningssätt. De sammanlagt tolv underliggande kategorierna representerade de faktorer som låg till grund för upplevelsen av bemötandet. Under temat Betydelsen av en bekräftande kommunikation placerades följande kategorier: Kontinuerlig dialog, Information, Ordval och kommentarer, Tonfall, Bekräftelse samt Icke verbal kommunikation. Tema Ett respektfullt och empatiskt förhållningssätt utgjordes av kategorierna Respektfullt, Värderingsfritt, Empatiskt, Lyhört/anpassat, Inbjudande samt Lättsamt förhållningssätt. Slutsats: Kvinnornas upplevelser av bemötande i samband med gynekologisk undersökning beskrevs i övervägande positiva ordalag, dock med vissa negativa inslag. Studiens resultat indikerar ett behov av ett individanpassat bemötande vilket lämpligen karaktäriseras av ovan nämnda förhållningssätt.